Utgivet på ellerströms förlag är ett urval av mer självbiografiskt inriktade texter av författaren H.P. Lovecraft. Boken innehåller några biografiska notiser, några korta litteraturvetenskapliga essäer inskickade till tidskrifter, och även några dagboksanteckningar och personliga listor av olika slag.
De biografiska notiserna liknar varandra till sitt innehåll, även om textens utformning förändras beroende på vilket år publiceringen skedde. Anmärkningsvärt är hur Lovecraft framställer sig som barn; ett underbarn som redan vid 4 års ålder läste utan förhinder, och som vid 5 års ålder utövade närläsning på Tusen och en natt. Han tycks också under barndomen ha haft en mycket livlig fantasi (och självklart även behållit den), och dessutom haft föräldrar som uppmuntrat de upptåg som uppkommit därav. I övrigt är han i sin framtoning ganska ödmjuk och menar att hans liv varit händelselöst och egentligen ointressant ur en biograferande aspekt.
Gällande de litteraturvetenskapliga essäer som också inkluderas är dessa förhållandevis pedagogiskt inriktade. Essäerna innehåller främst riktlinjer som Lovecraft själv dikterat över vilka byggstenar som konstituerar fantastikgenren, och hur man bör gå tillväga när man skapar en berättelse inom denna genre. Trots sitt val av genre framhåller Lovecraft att det verktyg som främst bör användas är realism; det är eftersträvansvärt att försöka återge allt i så hög detaljrikedom som möjligt, även om det gäller sådana företeelser vi icke har möjlighet att uppleva i verkligheten (som den ter sig för oss d.v.s).
Slående för dagboksanteckningarna är hur ostrukturerad Lovecrafts vardag egentligen var. Då han saknade en huvudsaklig sysselsättning (a.k.a. arbete), spenderades dagarna i sällskap med andra sysslolösa flanörer, men också många timmar på kammaren läsandes och skrivandes. Hans dygnsrytm ska vi inte ens tala om hur märklig den var. Roligt exempel på hans kostvanor; vetepuffar, banan och grädde till frukost, och till kvällsmål; ginger ale och söta bakverk.
De allra sista dagboksanteckningarna som han förde var från ett par månader fram till fyra dagar innan hans död. Dessa anteckningar gör det tydligt att han levde i konstant smärta och lidande under denna period, tills han dog i sviterna av mag/tarmcancer, njurproblem och undernäring. Bifogat är också hans testamente.
Om man nu slutligen ska bedöma den här boken, kan man ställa sig tveksam till om den har något värde för den oinitierade. För en entusiast är den emellertid ovärderlig!
Stefan Granlund, Luleå stadsbibliotek






