Denna bok handlar om Johans liv och hans personliga utveckling som psykiater och vad psykiatri är och inte är. Han skriver om sin uppväxt och väldigt utlämnande om sin sjuka mor och sin äldre bror Erland Cullberg, välkänd konstnär som också har psykiska problem.
Boken börjar mycket dramatiskt när han som yngre bror kör Erland till Beckomberga Sjukhus och han behandlas efter den tidens vetenskapliga ståndpunkt som i detta fall var avancerad misshandel.
Boken är intressant och man förundras hur mycket Johan har hunnit med under sina yrkesverksamma år och hur han själv har omvärderat många behandlingsmetoder inom psykiatrin och psykoanalysen under årens lopp. Även den statliga synen på psykiatrin med alla dessa olika utredningar och reformer som kommit under de sista tjugofem åren får man ta del av.
Skrivet av Lotta Lagnestig - Gällivare kommuns bibliotek
