Bibblo.se

I Haparandarummet på mikrofilm finns

• Haparandabladet
• Haaparannanlehti (från 1923 sammanslaget med Haparandabladet till en tidning)
• Haparandas nyheter utgivningsår 1916-1917
• Haaparannan sanomat, utgiven samtidigt som Haparanda nyheter.

Mikrofilmsrullarna är ej för hemlån, utan kan beskådas i den mikrofilmsapparat som finns på biblioteket. Kopior, om än inte av bästa kvalité, kan göras av mikrofilmsapparaten och kostar 1 krona / kopian. För instruktion i att använda mikrofilmsapparaten, kontakta personalen!

 För 100 år sedan:

August Strindberg

Stockholm den 14 maj (1912)

August Strindberg afled i dag kl. 4.30 em.

Så lyder i korta hårda ordalag det ödesdigra telegram som för allt Sveriges folk förkunnar att nutidens största diktare gått hädan.

Johan August Strindberg föddes den 22 jan. 1849 i Stockholm, blef 1867 student i Upsala, försökte sig derefter på åtskilligt för utkomstens skull och oviss om sin kallelse, samt tjänstgjorde 1874, som d. o. amanuens i K. biblioteket. - Om hans barndom veta ju vi åtskilligt - ingen har så hänsynslöst blottat sitt eget lif som han i den mäktiga självbiografien "Tjänstekvinnans son". Vi veta att hans barndom var olycklig, föräldrarnas äktenskap omaka, och själf fick den blifvande diktaren lida under allehanda tyranni. Allt detta grämer djupt hans känsliga sinne, och när härtill yttre motgångar börja hopa sig, brister lefnadsmodet och resultatet blir ett själfmordsförsök. Försöket misslyckas dock, den unge Strindberg räddas åt lifvet och mänskligheten.

Det har ständigt stått strid omkring Strindbergs namn, strider som gifvit anledning till många öfverord och bitterhet från ömse håll, och det var därför ej en enda dag för tidigt att allt Sveriges folk på hans födelsedag den 22 januari enigt hyllade sin och nutidens störste diktare. Hvari Strindbergs förtjänster legat, är vanskligt att söka analysera med några korta rader, den omfattar så mycket af vårt andliga lif, att vi måste betrakta densamma ur så vidt skilda synpunkter för att få någon allsidig bild.

Det har ofta nog framhållits, att Strindberg som diktare varit alltför disharmonisk för att kunna blifva af bestående helhetsverkan. Sedt från denna synpunkt, som lefvat midt bland händelserna kan det finnas skäl för en dylik kritik, men vilja vi betrakta hans diktargärning i afståndets försoning, såsom ett afslutadt helt, förvandlas denna kritik af sig själf till högsta beröm. Strindberg var människa som diktare och diktare som människa

Öfver allt och alla göt han sin andes väldiga kraft. Han kunde taga en bild ur det lefvande lifvet och flytta det upp i rampljuset, han kunde slå och smeka, strida och stifta fred utan att därför det konstnärliga drogs ned - han ensam kunde det, ty han var född konstnär, och språket hade gifvit honom sin innersta hemlighet i faddergåva.

Som helhet blir hans diktning icke disharmonisk, den blir en sanningssökandes irrfärd, icke rätlinjig som de flesta andra människors, men genom hans kurvor vi spåra utvecklingslinjens gång framåt mot gåtornas lösning och oändlighetens ro.

ur Hapandabladet den 15 maj 1912

Haparandabladet / Haaparannanlehti utkommer tvåspråkigt än i denna dag:
Till Haparandabladet