Start för innehåll

De förlorade barnen

2009. Vellinge kommun. En kommun som vägrat ta emot flyktingar upptäcker att ett boende för ensamkommande flyktingbarn i en av dess byar har ordnats. Högljudda protester, hot, demonstrationer och motdemonstrationer blir följden.

Författarna går igenom situationen för de särskilt utsatta ensamkommande flyktingbarnen och upptäcker att bortföranden och avvikanden är vanliga, utnyttjande av underåriga är vanligt, och att lögner är vanliga. Olika delar av Europa är skådeplatsen för långt gående misär och hoppet om ett liv värt att leva. De personer som utnyttjar flyktingbarns belägenhet gör det genom underbetalt arbete, och får dem att sälja droger, att prostituera sig eller utnyttja dem i ren människohandel.

Mellan 2007-2012 försvann över 1 202 ensamkommande flyktingbarn i Sverige. 783 av dem är idag fortfarande försvunna. Detta är en verklighet svårt att förhålla sig till. Det finns de som är ovetande. De som ställs inför dessa barns existens och då förnekar, förlöjligar eller misstänkliggör alla ensamkommande flyktingbarn genom svepande, generella påståenden, verkar göra det för att slippa inse en hel del obehagliga fakta. Och för oss övriga är det helt enkelt bara svårt att värja sig.

Verksinformation

Utförlig titel:De förlorade barnen :, ett reportage /, Jens Mikkelsen & Katia Wagner
Medarbetare:
Förlag:Natur & kultur
ISBN:9789127134324
Ämnesord tid:
Ämnesord plats: