Böljande gröna kullar och äventyr för att rädda världen: fantasy i sommar

Erika Hoff Holmgren är en av Bibblotipsarna. Här får du följa Erikas liv med Tolkien och tips på bra fantasy-läsning.

Livet med Tolkien

Jag läste Tolkien när jag var rätt ung, ungefär tolv år, och i samma veva som filmerna kom ut. Under ett par grönlummiga somrar ute i byarna kring Luleå var Midgård hela vår värld. Vi lyssnade på Lord of the Rings soundtracket på stereon, vi planerade att göra sketcher att filma in som skolprojekt och självklart fanns det ingen roligare lek än den där varje björk blev en ent.

Yorkshire, landskapet där Tolkien hämtar inspiration till sin Sagan om Ringen-trilogi, liknar inte en norrbottnisk by alls. Och speciellt inte min. Det är mycket böljande kullar för Frodo och hans vänner medan vi hade platt gräs och lite granskog. Men det gjorde ingenting. Grönskan var fortfarande grön och vi skulle fortfarande rädda världen.

En tonårings besvikelse

Sen läste jag Tolkien igen när jag var ungefär 15 år och det bästa jag visste var istället Anne Rices vampyrböcker. Och det var ett sånt fruktansvärt svek. Prosan var klumpig, det fanns inga flickor alls (det finns det knappt i Rice-böckerna heller, men det var nog inte så viktigt just då) och allt de gjorde var ju att gå till ställen. Gå och gå och gå. Var fanns handlingen? Varför räddade de inte världen lite mer? Varför var det så himla mycket gröna kullar överallt?!

En vuxens analys: Överskattad

Sen läste jag inte Tolkien alls, men däremot började jag läsa mycket om Tolkien. Fram till ungefär nu (jag är 26 år) hade jag lyckats utveckla ett helt resonemang kring varför Tolkien i själva verket är Överskattad och Jättedålig. Ett par av poängerna löd: Han skriver som en säck torr brasved och att försöka läsa hans långrandiga prosa om ättelinjer är som att svälja knastrande kanel. Han var en språkprofessor, inte en författare, och det märks. Han är en sexist (det finns inga kvinnor eller icke-binära i brödraskapet om vi säger så), och rasist (det är ingen slump att de enda människor som är på Den Onda Överherren Saurons sida råkar vara just de som inte är filmjölksvita).

Förlåtelsens spirande grönska

Slutligen läste jag såklart Tolkien igen. Nu. 26 år. Under den varmaste, frodigaste våren Luleå har haft i mannaminne. Och, tja. Han är alla de där sakerna: mer intresserad av hur folk pratar och historien om landskapet än han kanske borde vara. Mer en världsbyggare än en skribent. Absolut sexist. Absolut rasist. MEN.

Det är också historien om en hob, det tråkigaste och mest engelska bondefolket i hela denna episka saga, räddar världen. Och inte räddar världen för att han är särskilt stark, särskilt vacker eller ens särskilt smart. Nej, för att han bestämmer sig för att det måste göras. För att det är det rätta att göra och ingen annan vågar. Det är också historien om hur hemskt krig är. Hur det aldrig blir riktigt bra efter att kriget är över, för de som har varit med om det. Hur krig alltid förstör. Det är också historien om en massa böljande gröna kullar, att äta färdmat vid en sprakande eld och dricka te.

När jag läste om Tolkien var det som att jag äntligen började förlåta honom för att han inte var en mer samtida, mer fartfylld författare och istället hittade jag tillbaka till det där grönlummiga underbara som färgade hela min barndom efter att han hade klivit in i den.

Att läsa innerligt och oironiskt

Man behöver inte läsa just Sagan om Ringen för att hitta dit. Kanske behöver man inte ens läsa fantasy. Och kanske handlar det mest om nostalgi, men jag tror inte det. Jag tror det handlar om att Tolkien påminde mig om att historier inte bara behöver belysa allt det mörka och hemska i världen (såsom är trenden i dagens medialandskap). Att historier kan vara öppenhjärtiga och genuint idealistiska, rentav lite högtravande i all sin moralprakt. Jag tror att man kanske behöver sån läsning ibland. Och jag tror att man behöver läsa det helt innerligt och oironiskt. Det är så man hämtar styrka för att fortsätta.

Sagan om Ringen är antingen en fantasy-trilogi (Ringens brödraskap, De två tornen och Konungens återkomst) eller en enda riktigt tjock bok (i nyöversättning heter den Ringarnas Herre) av J.R. Tolkien. Det är en väldigt brittisk berättelse om en väldigt brittisk huvudperson som har tagit väldigt mycket inspiration från Skandinaviens/nordens mytologiska sagoskatt. En förhäxad ring behöver förgöras och denna hob är britten att göra det.

  1. Ringens brödraskap

    Av: Tolkien, J. R. R
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  2. De två tornen

    Av: Tolkien, J. R. R
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Engelska och fornengelska litteraturer

    Finns som: Bok
  3. Konungens återkomst

    Av: Tolkien, J. R. R
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Engelska och fornengelska litteraturer

    Finns som: Bok

Äventyret fortsätter i sommargrönskan

Så här är ett par gamla, och ett par nya, böcker som har gett mig modet att fortsätta äventyra i sommar.

Imperial Radch är en science fiction-trilogi av Anne Leckie, där första boken vann Hugo och Nebula priserna år 2014.

Robot i en mänsklig kropp

Den handlar om en robot – mer specifikt ett rymdskepps AI – som helt plötsligt befinner sig i en mänsklig kropp. Berättelsen handlar om tjänarskap (maskin för människa) och kolonialism, men är i övrigt också bara en trevlig rymdopera med mänskliga relationer. När jag läste den kändes den som ett andrum, där robotar fick ha huvudrollen och det mest handlade om hur folk försöker göra bättre ifrån sig (utan att alltid lyckas).

  1. Ancillary justice

    Av: Leckie, Ann
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Ancillary sword

    Av: Leckie, Ann
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2014
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Ancillary mercy

    Av: Leckie, Ann
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Låt den inte rinna dig ur händerna

Momo och kampen om tiden är inte Den oändliga historien, även om du har läst Michael Ende kanske du inte har läst just den här boken. Den klassas ofta som barnbok, men jag tycker den håller för läsning i sjuhundrade år.

Den handlar om Momo. Flickan som inte besvärar sig om tid, andra människor som fortsätter få slut på tid och hon som försöker rädda dem. Det är en vacker, ibland lite sorglig, nutidssaga om stress. Den påminner mig om att min tid inte behöver rinna mig mellan händerna.

Att läka gamla sår

Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett är också en barnbok-som-inte-är-bara-för-barn. Vi avslutar tipsen med den boken, för den handlar om hur man med hjälp av en trädgård kan läka gamla sår. Om det finns en bok som handlar om grönlummighetens sätt att rädda världen på, är det verkligen den här.

Mumincitat 

Vi tar ett hoppfullt, äventyrligt mumincitat på det och förlåter mitt femtonåriga jag för att hon var så bitter. Hon hade nog inte läst nog mycket om mumintrollen än.

"Hemulen körde under hög jämmer ner sin nos i den våta sanden. Nu går det för långt! sa han. Varför kan inte en stackars oskyldig botanist få leva sitt liv i frid och ro!

Livet är inte fridfullt, sa Snusmumriken förtjust.".

  1. Mumin

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011

    Finns som: Bok

Trevlig sommarläsning!

Fler sommartipsare

  1. Det var bättre förr

    Skrivet av: Kristian Priemel

    Det tycker Kristian Priemel, en av tipsarna på Bibblo.se. Här sommartipsar han på tema nostalgi.

  2. Äntligen filmsommar

    Skrivet av: Magnus Svartvall

    Magnus Svartvall är en av Bibblotipsarna. I år bjuder han på svalkande filmtips, och ett mycket hett sådant.

  3. Upptäck skogen med mig i sommar

    Skrivet av: Hilkka Horsma

    Hilkka Horsma är en av Bibblotipsarna. Här får du tips om blommor och blader, om rysligt skogsmörk deckare och en skogshuggares skägg.

  4. Mina bästa just nu

    Skrivet av: Agneta Krohn Strömshed

    Agneta Krohn Strömshed är en av Bibblotipsarna. Agneta tycker att all tid som inte ägnas åt läsning är bortslösad tid.

Visa fler...

Taggar:

Skrivet av: Erika Hoff Holmgren den 30 juli 2018