Dödsmässa

Utmejslat in i minsta detalj, suggestivt och andlöst vackert är språket i Bertil Köhlers debutroman Dödsmässa från 1959. Den borde vara en norrbottnisk klassiker, men eftersom Bertil Köhler efter två romaner övergav skönlitteraturen så blev hans böcker oförtjänt glömda.

"Plötsligt exploderar natten. En skräll dundrar genom byn. Därefter håller stillheten andan. Inte ens vinden rörs, en kniv har skurit ett sår i tystnaden.  Såret väntar på att få börja blöda och tystnaden växer några sekunder."

Så börjar ett intensivt drama som utspelar sig under en enda dag, i en by någonstans långt i norr. En fågel har flugit genom en fönsterruta och enligt legenden förebådar det döden. Kring den döende Albertin samlas byns gestalter: Alfons, hennes man och grannarna Hjalmar, Fia, Tilda, pigan Ellen. Samt Ulrika, den hunsade pigan, som protesterar genom att bli berättelsens onda genius, skvallrig, elak, okänslig.

För byns invånare blir det en ångestfylld dag då vi får följa personerna genom en serie inre monologer. Vi går in i deras själar, ser dem genom deras drömmar, deras oro, deras rädsla för döden. Det är ett existentiellt sorgespel där sorgen och den konkreta rädslan för döden möter fattigdomen och den ständiga oron för uppehället.

När Hjalmar cyklar iväg för att se till myrhässjorna får vi se byn liksom i fågelperspektiv. Den får en plats i tid och rum, i en brytningstid mellan gammalt och nytt. En by dömd att avfolkas när en ny tid randas. Den ser välmående ut på håll, men den är mager och lever på svältgränsen. Här och var ser man nyodlingar, men när Hjalmar kommer till sin egen mark "är kropp och tanke en belastning." För här har mycket förfallit, som en "trädgård där trädgårdsmästaren fallit ifrån mitt i planteringsbekymren." Inför slåttermyren våndas han: "Den suger honom till sig - till arbetets tvång - och den stöter honom ifrån sig med sin väldighet."

När den långa dagen går mot sitt slut har Hjalmar skadat sig och ligger i en ångestfylld väntan på myren. Och för Albertin närmar sig slutet. Berättelsen har blivit en dödsmässa inte bara över människor utan också över en livsform, en epok, en värld som försvinner.

Norrbottensförfattare kan du läsa en artikel av Erik Jonsson om Bertil Köhler och Dödsmässa.

Fler tips på litteratur från Norrbotten

  1. Stallo

    By: Spjut, Stefan Review by: Kristian Priemel

    När Emelie Demant Hatt i början av 1900-talet uppmuntrade och drev på Johan Turi för att skriva Muittalus samid birra (En bok om samernas liv), förekommer där figurer som har samlingsnamnet Stalo. Det är inga kärvänliga existenser, utan en blandning mellan knotiga jättar och människor, hämningslösa som få och ställer till det ordentligt i samernas liv. Det är bråk och kiv, och strid på liv och död.

  2. Ett annat Berlin

    By: Rask, Peo Review by: Kristina Ström

    Man blir aldrig klar med Berlin. Det finns alltid något nytt att upptäcka. Så skriver Peo Rask i slutordet av denna reseguide som främst tar oss till miljöer och platser vid sidan av de välkända turiststråken.

  3. Vitt ljus

    By: Wixe, Kerstin Review by: Agneta Krohn Strömshed

    En mycket speciell, tankeväckande och läsvärd roman om kvinnlig vänskap och utomkroppsliga upplevelser.

  4. Det var en gång

    By: Israelsson, Holger Review by: Hilkka Horsma

    Boken är både en självbiografisk skildring av en uppväxt i en liten by, Nattavaara, i Lapplands inland, och ett försök att spegla den samhällsomvandling som skett på en relativt kort tid.

  5. Månkan och jag har en hemlighet

    By: Kieri, Katarina Review by: Annelill Mickelsson Vallin

    Två kompisar och en gömd hemlighet. Kan upplägget bli mer spännande?

  6. The land of eight seasons

    By: Gűnes, Serkan Review by: Hilkka Horsma

    Urskog, berg och myrar i världsarvet Laponia – magiskt fångade ögonblick som speglar Lapplands åtta årstider. Bläddra, titta och njut!

Show more...

Audience:

Tags:

Review by: Jan Olofsson Wednesday, October 22, 2014