Fattigfällan

Om fattigdom i dagens Sverige. I den här dokumentära berättelsen följer vi Beata som möter oförståelse för sin fattigdom, både från myndigheter och från sina närmaste. Beskrivningen av den svåra situation som Beata hamnat i är något som verkligen berör mig på djupet.

Beata är en kvinna i medelåldern. Hon har ensam uppfostrat fyra barn och varit framgångsrik i sitt yrke. Hon har aldrig tidigare haft några ekonomiska problem. Men så inträffar något. Hon blir långvarigt sjukskriven. Hennes läkare bedömmer att hon är för sjuk för att arbeta medan Försäkringskassan bedömer att hon är för frisk för att vara sjukskriven. Detta leder till att hon blir utan ersättning.

Söka socialhjälp

Enda utvägen för Beata blir att söka socialhjälp. Att vara beroende av socialhjälp blir att leva under ständig kontroll. Blanketter ska hela tiden fyllas i. Om hon missar att fylla i något fördröjs utbetalningen. Behöver hon något extra, som till exempel pengar för tandläkarbesök, blir det en lång och omständlig process för att fylla i en ansökan om detta. Hon blir hela tiden ifrågasatt och misstänkliggjord. Ofta får hon avslag på sina ansökningar om ersättning av anledningar hon inte kan förstå och hennes liv blir en ständig kamp mot socialen.

Trots att Beata har vänner och familj får jag uppfattningen att hon ändå på något sätt är ensam i sin situation. Vännerna förstår inte riktigt hennes svårigheter och någon påpekar för henne vikten av att betala hyra och räkningar i tid trots att hon förklarar att anledningen till att hon inte kan betala räkningar i tid beror på att hon inte har råd. Den enda plats där hon tycker att hon blir bemött som en medmänniska och där man lyssnar på henne är i kyrkan. Hon möter också medmänsklighet då en tandläkare erbjuder sig att laga hennes tänder gratis när hon fått avslag på sin ansökan om tandvård.

Själva upplevelsen som skildras

Historien om Beata är baserad på verkliga händelser och författaren har utgått från dagboksanteckningar. Det känns som att det skulle kunna vara vilken person som helst och att det är själva upplevelsen av situationen som skildras. Det är mycket levande och jag kan verkligen känna och förstå den hopplöshet och vanmakt som Beata känner.

I boken skrivs att fattigdom är tabu och att fattiga människor inte får finnas i dagens Sverige. Av läsningen uppfattar jag att det är den inställningen som gör att Beata blir behandlad på det sätt som hon blir.

Det är i mångt och mycket en skrämmande och starkt samhällskritisk skildring. Jag upplever det som omöjligt att inte bli berörd av denna bok och den stannar kvar i minnet långt efter det att sista sidan är läst.

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Kristina Ström den 30 januari 2017