Frank och jag

Kan man vara bästa kompis med en ”värsting”, en som inte följer reglerna, gör som hen vill? Efter att ha läst Frank och jag vet i alla fall jag svaret.

När jag lämnar den sista sidan i den här boken stannar en upplyftande, till och med lite rebellisk, känsla kvar hos mig och samtidigt är jag nästan tårögd. På de få sidor (56 st) som utgör Frank och jag låter Jonas Autio mig lära känna två pojkar i mellanstadieåldern och också se deras vänskapsförhållande.

Det intressanta med den här vänskapshistorien är pojkarnas olikheter. Frank, som gör som han vill och säger vad han vill, kanske inte är en sådan pojke som man som förälder vill att ens barn i första hand ska leka med. Och berättarjaget, som ser Frank som sin bästa kompis, han vågar mer när Frank finns i närheten och han vet precis hur snäll Frank är bakom alla sina tokiga påhitt.

Det är väldigt ömsint berättat och som vuxen får jag vidgade vyer för vad vänskap egentligen betyder. Jag tror att den här boken med fördel kan läsas högt för en 9-12 åring, den ger behållning för både den vuxne och barnet och kan säkert ge upphov till samtal om vad som är en bra kompis.

Jonas Autio har Norrbottensanknytning så till vida att han bott i Luleå och spelat basket i Plannja under början av 90-talet. Förutom den här boken har han gett ut fem essäer om basket och 2014 gavs romandebuten A love supreme ut på eget förlag.

Finns boken att låna på biblioteket?

Boken kan också ses som bokfilm på Polarbibblo.se >>>

Boken finns även som talbok för dig med läsnedsättning. Inläsare Anders Hogeman.

Skrivet av Hanna Lidström, Luleå bokbuss

Taggar:

Tipsat av: Hanna Lidström den 1 juli 2015