I tunga vintrars mage

Jag måste erkänna – jag var skeptisk till den här boken från början. Tänkte att den nog är lite tråkig. En dyster barndomsskildring där det inte händer något. Men jag blev golvad direkt!

Riga blir vid 4 års ålder övergiven av sin mamma. Därför får hon långa perioder växa upp med farmor och farfar i det lilla huset i skogen i Norrbotten, eftersom pappa har sitt arbete långt borta. Riga tänker på sin mamma hela tiden, saknar henne varje minut och känner sig totalt övergiven.

Efter en tid flyttar Riga och hans pappa söderut. Under en period finns Marie där som en slags extramamma, men Riga är avskärmad och har svårt att knyta an. När Riga är 19 år dör hans pappa och han står helt ensam i livet. Då börjar han på en konstutbildning där han träffar Charlie. Charlie är raka motsatsen till Riga. Hon är full av energi, utåtriktad, rastlös och navet i alla sociala sammanhang. De blir genast ett par och flyttar ihop i Rigas lägenhet. Men en dag är Charlie borta tillsammans med en del av hennes saker och kläder. Riga blir ännu en gång övergiven och lämnad i ett stort tomrum, utan att veta vad han ska ta sig till

Den här boken berörde mig djupt. Jag blev upprörd på Rigas vägnar när han som fyraåring inte blev sedd och förstådd av sin pappa och farföräldrar, för att de inte förstod hur rädd och övergiven han kände sig när mamman bara försvann. Jag blev lika upprörd på Riga själv som vuxen, när han i sin rädsla för att bli lämnad av Charlie, helt utplånar sig själv för att vara henne tillags.

Andrea Lundgren är uppvuxen i Boden och det här är hennes fantastiskt välskrivna debutroman. Det är en rörande bok om längtan efter kärlek, om förlamande rädsla för att bli övergiven och den är inte tråkig en enda sekund!

Natur & Kultur, 2009

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Hilkka Horsma den 27 oktober 2014