Inskickade berättelser

Här kan du läsa och lyssna på berättelser om språk, kulturarv och litteratur på samiska, meänkieli, finska och svenska. Skicka gärna in din berättelse, du också.

Min berättelse färgad streck

Språket i hjärtat - turvakieli

Byfinskan är inte mitt språk. Ändå har det alltid funnits omkring mig när jag växte upp. Min hjärna tänker på svenska, men mitt hjärta slår bäst på finska.

När jag var barn susade skogen på byfinska. Myren doftade byfinska. Berget vaktade oss på samiska, men sjöarna speglade solen på byfinska. Och snön föll på byfinska.

Jag, däremot, sprang på svenska och luktade på svenska och väsnades på svenska. Byfinskan fick aldrig fäste i hjärnan eller kroppen.

Men ändå! Nog är pikku-kläppi mer älskad än lillbarnet. Lunta tulle blir liksom snöigare än snöfallet. Och mitäs kuulu, vad hörs, bjuder in på en kopp kaffe. Byfinskan är mitt hjärtas språk, min trygga plats, mitt turvakieli. Sano vaan terfeisiä kotimaale! Hälsa hemlandet!

- Kristina Apelqvist

Utsedd att tillhöra en minoritet

Född på BB i Övertorneå, lärde mig två språk under uppväxten, svenska och finska (den dialekt som talades i byn). Började i svensk skola 1957, först lekskola eller sommarskola och på hösten i klass 1. Efter sex år i byaskolan och konfirmation i svenska kyrkan i byn fortsatte jag min resa till vuxenlivet och till högstadiet. Jag tror det hette enhetsskolan i kommunens centralort. Realskolan var avskaffad så det blev inget realexamen för mig. Vidare därifrån till gymnasieskolan i grannkommunen. Även gymnasieskolan var ”reformerad” så det blev inget examen på riktigt utan alla blev studenter utan krav.

Därifrån fortsatte jag direkt till universitetsstudier, fyllde 19 år den hösten. Efter fyra terminer avbröt jag studierna för en 10 månaders svensk militärtjänstgöring, en mycket bra utbildning, växte otroligt mycket under den tiden. Därefter slutförde jag mina universitetsstudier och fick en anställning i det svenska näringslivet vid 23 års ålder. Har arbetat som revisor, ekonomichef avdelningschef, vice vd, affärskonsult inom IT, sammanlagt i drygt 40 år och är sedan några år pensionär. Läste även finska på universitetet.

Efter ca 14 års utbildning i svensk skola, kyrka och försvarsmakt, fick jag under senare delen av yrkeslivet veta att jag tillhörde en minoritet i landet Sverige. Tror ni OM jag blev förvånad. Utöver svenska och finska talar jag även flytande engelska, lite tyska och lite franska. Jag har alltid haft för mig att det är bra att kunna flera språk. 2015 lyssnade jag på en riksdagsdebatt i TV, debatten handlade om de svenska minoriteterna och hur de skulle kunna anpassas till det svenska samhället. Vad mer ska jag göra för att bli anpassad i landet Sverige? Dessutom, rakt nedstigande på fädernet och mödernet har släkten varit svenska medborgare, enligt de kyrkböcker vi fått tag i, i ca 500 år.

- Moses

Kantelens toner - ett uttryck för den finska kulturen

Mirja Palo är en folkmusiker som inspireras av hemtrakterna i Jokkmokk. Hennes farmors far smet från  finska inbördeskriget och bosatte sig i Granhult, nära Tornedalen. Mirja Palo är den första generationen som inte talar finska. Hon har upptäckt sitt finska kulturarv genom musiken. 

(svenska; 4 min 29 s)

Om ljudet inte startar, uppdatera sidan och tryck på play igen.

Renskötsel och ordens betydelse

Stina Inga föddes i Kiruna i en renskötarfamilj. När hon var 20 år publicerade hon sin egen diktsamling på samiska, vilket var "en kul grej". Hör henne berätta om att bevara språket.

(svenska: 3 min 4 s)

Om ljudet inte startar, uppdatera sidan och tryck på play igen.

Meänkieli och det tornedalska kulturarvet

Daniel Särkijärvi jobbar med språkrevitalisering och för att föra den tornedalska kulturen vidare till unga och unga vuxna. 

(svenska; 3 min 8 s)

Om ljudet inte startar, uppdatera sidan och tryck på play igen.

Samiskt berättande

Lis-Mari Hjortfors är  etnolog som samlar och dokumenterar berättelser. Berättelserna har varit en del av hennes liv sedan hon var barn.

(svenska: 2 min 5 s)

Om ljudet inte startar, uppdatera sidan och tryck på play igen.

Hösten kommer / Syksy tullee

Henric Mäkitaavolas dikt är en av vinnarna i tävlingen Skriv en dikt på meänkieli. Dikten är inläst av Mona Mörtlund. 

(meänkieli, svenska; 1 min 35 s)

Om ljudet inte startar, uppdatera sidan och tryck på play igen.

Till startsidan Min berättelse

Här hittar du alla våra sidor

  1. Skicka in din berättelse

    Min berättelse lyfter litteratur och berättande på samiska, meänkieli och finska. Dela med dig av din berättelse om språk, kulturarv eller litteratur!

  2. Lyssna på berättelser

    Här kan du lyssna på berättelser om språk, kulturarv och litteratur. Det är författare, musiker och kulturutövare som delar med sig. Det gör de på 5 språk.

  3. Inskickade berättelser

    Här kan du läsa och lyssna på berättelser om språk, kulturarv och litteratur på samiska, meänkieli, finska och svenska. Skicka gärna in din berättelse, du också.

  4. Författarporträtt

    Norrbottniska författare som skriver på nationella minoritets- och urfolksspråk

  5. Om projektet

    Min berättelse lyfter fram Norrbottens nedskrivna och berättade litteratur på nationella minoritets- och urfolksspråk.

  6. Min berättelse - digital utställning

    Dela din berättelse och lyssna på författarna. Kulturarvsåret 2019 hos biblioteken i länet fokuserar på nationella minoriteter och urfolket samer.