Lars Gyllenhaal

– Jag har en passion för de människor jag skriver om. Jag behöver få ut de här böckerna ur mitt system, säger Lars Gyllenhaal.

Logotype för norrbottensförfattare


Lars Gyllenhaal

Fotograf:  Gisela Granberg

 

Egen presentation | Författarskapet | Om författaren | Kuriosa | Låna och läs | Källor
Provläs:  | Ur Svenskar i krig 1914 – 1945 (2004)

 

Egen presentation

Barentsregionens historia slutar inte att fascinera. Från att ha varit en i praktiken gränslös Edens lustgård långt in på 1800-talet så blev regionen en bitvis extremt industrialiserad och militariserad del av Europa. Jag undrar vad som blir nästa stora skede för detta karga men samtidigt så vackra område. För att kanske finna svaret på denna stora fråga söker jag ledtrådar i historien.

Lars Gyllenhaal, maj 2005

Författarskapet

Lars Gyllenhaal debuterade 1993 med Kola – en guide. Undertiteln är ”handbok för resenärer, företagare och beslutsfattare” och den har använts som utbildningsmaterial för östhandeln.

1999 kom Slaget om Nordkalotten ut. Den skrev han tillsammans med James F. Gebhardt. Boken recenserades i Nerikes Allehanda (2000-04-29) av Göran Henrikson: ”Gyllenhaal har skrivit en mycket intressant, läsarvänlig och spännande bok som bör läsas av alla som intresserar sig för Andra världskriget och tiden därefter. Kanske började här uppe i Norr, efter Festung Kirkenes´ fall, det svenska samarbetet med Nato, det samarbete som förnekats, men som vi anat har funnits under lång tid.”

Nordkalottens historia

Slaget om Nordkalotten har sålt i ungefär 30 000 exemplar vilket visar på det intresse som finns om Nordkalottens historia. Lars Gyllenhaal får fortfarande brev från läsare i detta ämne.

Svenskar i krig 1914 – 1945 kom ut 2004 och här möter vi frivilliga svenska soldater inte bara i Europa utan även i det gamla Persien. ”Förmodligen skulle var och en av de svenskar som nämns i denna bok kunna bli föremål för en fascinerande roman eller film. Men även den koncentrerade redogörelsen för vad som hände våra landsmän som drog i fält under olika krigsherrar i och mellan de båda världskrigen blir spännande. Svenskar i krig 1914 – 1945 (Historiska Media) är alltså svårsläppt”, skriver Per Mortensen i Dagens Nyheter (2004-10-22).

Släkt med härjande kung

Lars Gyllenhaal planerar fem böcker om Nordkalotten innan han släpper ämnet. Intresset för Barentsområdet kom sig av ett arv från en släkting, det var minnessaker från Finlandskriget. Han är dessutom släkt med kung Johan III som härjade här uppe i norr.
– Jag har en passion för de människor jag skriver om. Jag behöver få ut de här böckerna ur mitt system, säger Lars Gyllenhaal.

Om författaren

Lars Gyllenhaal säger att han aldrig har kunnat svara på frågan varifrån han kommer, men betecknar sig som norrbottning eller rosvikare och har varit bodensare. Han har bott på olika platser i Europa på grund av föräldrarnas arbete, fadern var bland annat pressattaché.

Han gick de första skolåren i London och han har bott i Holland och Schweiz. Gymnasiets samhällslinje gick han i Stockholm. Efter värnplikten i Boden stannade han kvar eftersom hans morföräldrar bodde där. Det var en annan bodensare som inspirerade Lars Gyllenhaal att skriva.
- Poltava av Peter Englund var en viktig orsak till att jag började skriva. Jag tänkte, kan en bodenkille göra det, så kan jag också, säger Lars.
Just nu bor han i Rosvik och fortsätter skriva om Barentsregionen innan han ger sig på ett nytt område.

Lars Gyllenhaal talar ryska och kan läsa och förstå franska. Han vill även lära sig finska.

Kuriosa

Efter de planerade faktaböckerna vill Lars Gyllenhaal skriva skönlitterärt.
- Det är målet, men det är svårare för då måste jag fantisera ihop en berättelse.

Texten ägs av Norrbottens länsbibliotek >>>

 

Provläs


Ur Svenskar i krig 1914 – 1945 (2004)

Från kapitlet Stalins svenska soldater. Författare är Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg.

Svenska razvedtjiki

Nästa krig i Sovjetunionens historia var ”Stora fosterländska kriget”, som det ännu kallas i Ryssland. Det var det krig som började med Hitlers angrepp den 22 juni 1941. I ett slag hamnade Sovjet i det pågående storkriget på samma sida som Storbritannien. Under detta krig tjänstgjorde över tjugo personer med svensk bakgrund i NKVD och RKKA.

Eino Raita och hans döttrar Eva och Lilja var finska medborgare som hade tillbringat tio år i Sverige och sökt – men blivit nekade – svenskt medborgarskap. De emigrerade till Sovjetunionen och alla tre tjänstgjorde i vinterkriget och kriget 1941–45: Eino som gruppchef på ett pansartåg och dottern Eva som razvedtjik – spaningssoldat inom armén eller NKVD. I Evas spaningsenhet fanns även Sixten Niemi, son till den avrättade Carl Niemi som 1919 var med om att planera Svenska bataljonen. ”Under ett av många farliga uppdrag bakom fiendens linjer stupade Sixten för en finsk kula.” Eva Raita sade om hans död: ”Han var inte den ende av kamraterna i min grupp som stupade. Men han var den vars död tog mig hårdast. Han var ju från Norrbotten och vi hade varit så goda vänner under alla år.”

Var Sixten Niemi medveten om att hans far avrättats 1938? Om NKVD visste – eller misstänkte att han visste det – hur kunde de då placera honom i en enhet som skulle operera i Finland? Eller trodde Sixten att fadern skulle släppas om han gjorde ett bra jobb som razvedtjik? En alternativ hypotes är att sonen var lika omvittnat partitrogen som fadern och att han därför var betrodd att utföra de känsligaste uppdrag trots att hans far skjutits som spion.

Det stämmer att det var en finsk kula som fällde Sixten Niemi eftersom han den 18 januari 1943 dömdes till döden av en finsk krigsrätt för spionage. Han hade tillhört den sovjetiska 403. spaningsenheten. Finnarna dömde och avrättade de sovjetsoldater vilka dolt sin identitet genom att iföra sig finsk uniform eller civila kläder.

 

Låna och läs

 

Taggar:

Skrivet av: Maria Öman den 17 juni 2016