Min vän Dahmer
Han var en nolla. En av de där blyga killarna som förvandlas till sociala invalider när de första känningarna av puberteten slår till …
Derf Backderf skildrar i serieromanform sina skolår på 1970-talet och bekantskapen med Jeffrey Dahmer.
1991 dömdes Jeffrey Dahmer till 15 livstidsdomar för övergrepp på barn, förgargelseväckande beteende, blottning och 16 mord. Senare döms han för ytterligare 1 mord, det första han begick, till en 16:e livstidsdom.
Siktet är att försöka förstå varför en person går från att ha varit osynlig, till att bli udda och slutligen upprepat begå mord – bli en seriemördare. Vuxenvärlden får sig ett antal rediga kängor. Samtidigt skriver Backderf i förordet att alla resonemang om att morden var Dahmers sätt att slå tillbaka mot ett samhälle som uteslutit och mobbat honom är ett rent nonsens. Det går att beklaga honom, men aldrig förlåta. Men han är samtidigt övertygad om att Jeffrey Dahmer inte hade behövt bli ett monster, bara de vuxna i omgivningen hade tagit sitt ansvar.
Under fängelsetiden blev Jeffrey Dahmer ihjälslagen av en annan fånge, år 1994.
"Kom och säg hej om du kommer förbi New York." Klart jag skulle göra det. Jag skulle bara hem och ta datorkörkort först. Han var en nolla. En av de där blyga killarna som förvandlas till sociala invalider när de första känningarna av puberteten slår till … Det är egentligen bara en person som kunnat framföra Bellmans ”Solen glimmar blank och trind…” alla 21 verser och hålla intresset uppe. ”Peter hade bestämt sig. Tack vare sjukbidraget från Försäkringskassan slapp han jobbet och kunde fokusera på det enda som gav hans liv 'mening, spänning, och makt'. Upproret. Ta itu med alla främlingar som inte kunde försörja sig själva utan levde på bidrag”.Kristian tipsar om fler människoöden
Show more...
Fröding dansade aldrig på bögklubb i Damaskus
Review by:
Kristian Priemel
Min vän Dahmer
Review by:
Kristian Priemel
Fred Åkerström, ingenstans fri som en fågel
Review by:
Kristian Priemel
Raskrigaren
Review by:
Kristian Priemel
