Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
Foto: Kjell Hedmark
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Jokkmokk
  2. Stockholm
  3. USA

Hans Anderson

1934 Stockholm 2010 Jokkmokk

Den gemensamma nämnaren i böckerna är kärleken och omtanken om naturen och dess historia och om de människor som befolkar bygden.

Foto: Kjell Hedmark

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.author-presentation

Det hela bygger på en lust och ett engagemang. Jag har haft förmånen att låta människor få ta del av detta på många olika sätt: genom radioprogram, tidningsartiklar och alla mina böcker och bilder. Att vara författare är egentligen inte ett yrke, utan som en god vän säger: ”Det är ett lyte.”

Hans Anderson, augusti 2005

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

Hans Anderson föddes 1934 i Stockholm av föräldrar som var aktiva i Jehovas vittnen. Om det har han skrivit i boken Född i Sanning (1996). Vid 20 års ålder skickades han till USA på bibelskola och efter en nio månader lång vistelse återvände han till Sverige och kom som predikant till Vilhelmina 1954. Året därpå flyttade han till Jokkmokk och där kom han att bo fram till sin död 2010.

En av författarens första arbetsgivare var Vattenfall där han utförde seismiska undersökningar och genomförde ekolodning av sjöar. Under åren 1969 till 1982 var han intendent vid Jokkmokks museum som senare blev Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum. Arbetet gjorde att han var med och arrangerade en jojkkonsert vid Jokkmokks marknad 1970. Det gav mersmak och därför arrangerade han och medverkade i folkmusikkonserter, Låtar och Skrönor, under så gott som alla vintermarknader i Jokkmokk.

Scrapboard

Hans Anderson ägnade sig åt teckning och scrapboard, en teknik som han tillägnade sig i USA. Motiven hämtade han framför allt från fjällvärlden och skogen. Han hade många utställningar, både i och utanför länet, men främst såg han sig själv som författare.

Ett påbörjat, men oavslutat projekt, var en bok om morfadern, ”en impulsiv människa som hann med mycket under sin levnad; han var exempelvis i Petrograd under ryska revolutionen, av ännu outredda skäl”.

Författarens engagemang för naturen var stor och han var aktiv i Naturskyddsföreningen i 12 år.

Minnesord över Hans Anderson

skriven av Tor Lundberg, publicerat i Norrbottens-Kuriren den 27 september 2010:

Författaren, konstnären och kulturpersonligheten Hans Anderson har avlidit vid 76 års ålder. Hans föddes i Stockholm av djupt religiösa föräldrar. Vid 20 års ålder blev han sänd han till USA på bibelskola och 1954, efter nio månader i landet i väst, reste han som predikant till Vilhelmina. Till Jokkmokk kom han året därpå. Direkt vid ankomsten kom känslan över honom: det var här han hörde hemma.

De första åren i Jokkmokk arbetade Hans inom vattenkraften och skogsbruket. Under sina resor i jobbet mötte han människor och marker som gjorde starka intryck på honom. Det var alla dessa möten som kom att lägga grunden för ett omfattande författarskap. Ett verk som avviker från övriga är självbiografin Född i sanningen, där Hans berättar om sin uppväxt i Jehovas vittnen. Så småningom kom brytningen med rörelsen – ett uppbrott som satte djupa spår hos Hans.
Från 1969 till 1982 var Hans som intendent med om att bygga upp Jokkmokks museum. Under många år engagerade han sig också i den lokala
kulturnämnden.

Allra mest känd har han nog blivit som frilansande kulturarbetare. Han har i hög grad bidragit till att Jokkmokk idag är en känd och levande kulturort. Han är upphovsman till arrangemanget Låtar och skrönor på Jokkmokks marknad - ett årligt arrangemang utsålt till sista plats. Han arrangerade också folkmusikveckan i Saltoluokta, där han från 1978 verkade som guide och berättare. Med glädje kan vi konstatera att han kunde delta vid denna händelse också under sitt sista levnadsår.

Hans Anderson var en sann naturmänniska. Jokkmokks urskogar väckte tidigt hans intresse. Med stor iver verkade han för att gammelskogarna skulle skyddas, och älvarna räddas. Tillsammans med samebyarna och Naturskyddsföreningen uppvaktade han ministrar i samband med planerna på dämning av Sijddojávrre. Dämningsprojektet stoppades. Också inrättandet av Pärlälvens naturreservat blev verklighet, mycket tack vare Hans kamp och hans kontakter med tunga politiker. Vurmen för skogarna och älvarna gjorde också att han valdes in i Naturskyddsföreningens riksstyrelse, där han 1976 också påbörjade arbetet med bevarandet av Talvatisberget - som 2010 blev naturreservat. Som frilans arbetade han och Thomas Öberg med naturprogrammet Naturligt norr om Polcirkeln i Sveriges radio (1976 - 1989).

Att skriva böcker, och i text och bild skildra naturen och folkslagen i Sibirien, Alaska och norra Sverige, låg Hans varmast om hjärtat. I 30 års tid reste Hans i nordligaste Ryssland för att samla material. När han på senare år blev kontaktad av Säpo, för att de ville berätta att de hade honom under uppsikt, blev han inte det minsta förvånad. Det var snarare med ett leende han sedan berättade om Säpos farhågor.

Allt som allt gav Hans ut ett 20-tal böcker, den första titeln För vårens skull gavs ut 1968. Östan om fjäll västan om skog som han gjorde tillsammans med Ingvar Segerström tillhör den mest kända. Bortom Allfarvägen kom att bli den sista utgivningen Hans själv fick uppleva, där också målningar av Lennart Holmbom finns. Men Hans var aktiv in i det sista. Han hann just färdigställa nyutgåvan av ordlistan över samiska ortnamn, Samiska ortnamn vid vägar och färdleder i Lule lappmark, tillsammans med Olavi Korhonen. Denna nya, mer omfattande version, planeras för bokdiskarna vintermarknaden 2011.

Hans är en etablerad konstnär. I USA tillägnade han sig den scrapboardteknik som kom att bli mycket av hans signum. Motiven hämtade från skogar och fjäll är mästerliga i sin förmåga att visa det vackra, det mytiska, det som är värt att vårda. För ingen kunde som Hans förmedla känslan av att befinna sig i en riktigt fin skog. Som ingen annan lyckades han fånga gammelskogens själ i ord och bild.

Som fotograf har jag haft förmånen att ge ut två böcker tillsammans med Hans, den senaste var boken Arvet, om världsarvet Laponia. De varma och roliga minnena från våra strövtåg i skogarna och fjällen kring Kvikkjokk är otaliga. Idag sörjs Hans närmast av livskamraten Monika, och barn och barnbarn. Vi är också ett oräkneligt antal vänner, bekanta, läsare och lyssnare, som vårdar minnet av Hans och är tacksamma för att vi fick lära känna honom. Hans berättelser och bilder kommer alltid finnas kvar.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

Hans Anderson debuterade 1968 med För vårens skull. Han publicerade närmare tjugo böcker och flera av dem illustrerade han med egna bilder.

Den gemensamma nämnaren i böckerna är kärleken och omtanken om naturen och dess historia och om de människor som befolkar bygden. ”Längs stigarna är Hans Andersons tolfte bok och ännu ett ärligt dokument över hans djupa engagemang för bygden och naturen häruppe. Boken rör sig i Lule älvdals trakter och berättar om de förändringar som landskapet och människorna genomgått under den långa tid som landet varit beboeligt”, skrev Maria Eriksson-Vedin i Norrländska Socialdemokraten (1992-07-16).

Hans Anderson fick många fina omdömen. Ännu ett exempel hittar vi i Östgöta Correspondenten (2001-06-11), skrivet av Göran Bergengren: ”Med tanke på turisten som far på fjällsemester önskade jag att hans nyutkomna Blidka dig blåa ödemark vore av fickformat i stället för en praktbok på drygt 300 sidor. Den borde ligga i varje packning, i varje ficka. Läsas på kvällarna, med öppna ögon.”

Berättar om Jehovas vittnen

Den sextonde boken Född i sanningen (1996) sticker ut jämfört med författarens övriga produktion. Här berättar han om sin uppväxt inom Jehovas vittnen; pappan var predikant och mamman arbetade som översättare för sektens tidning Vakttornet. Hans Anderson fick gå i tjänst redan i barnaåren och när han var 20 år skickades han till Manhattan i New York för att sprida budskapet. Så småningom växte tvivlen och år 1970 såg han till att bli utesluten.

Den här tiden var något som Hans Anderson ville skriva om.

– Manuset låg i tio år innan jag gjorde något åt det. Det var som om pappa gick och klappade mig på axeln. Han skulle inte ha velat se den här boken. Men nu är den publicerad och det är ett avslutat kapitel för mig, säger Hans Anderson till Norrbottensförfattare.

Illustratör och redaktör

Hans Anderson arbetade även som redaktör och gjorde urvalet till antologin Röster i Lappland samt illustrerade och skrev bildtexter till boken Bark och ripa av Kerstin Eidlitz Kuoljok.

Under Låna och läs har vi samlat ett urval av titlarna. Prova att söka "anderson, hans" i sökfältet så kan du hitta mer av författaren.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.trivia

Det här med boktitlar.
– Det känns övermaga att säga att de kommer av sig själv. Men det gör de, säger Hans Anderson. För man tänker på det här hela tiden när man skriver. Exempelvis titeln Blidka dig blåa ödemark kommer från en dikt i det finska nationaleposet Kalevala.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.sources

Telefonintervju med författaren.

RecensionerNorrländska socialdemokraten: 1992-07-16, 2001-05-25, 1994-02-09 och 1983-10-28. Västerbottenskuriren: 1992-09-21, 1986-03-18, 1984-01-16, 1985-12-13 och 1996-06-20.
Östgöta Corren: 1992-09-01 och 2001-06-11.
Aftonbladet: 1986-04-14.
Uppsala nya tidning: 1986-

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. Arvet, Laponia Lapplands världsarv (2005)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Winberg CityBook
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Korhonen, Olavi
    2. Tuorda, Tor L
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9187005182
  2. Bortom allfarvägen (2002)

    Undertitel bortom tiden
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher H. Anderson
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Holmbom, Lennart
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9197229113

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Bortom allfarvägen, kapitlet Namnen.

    Vi vandrar vidare västerut genom gammelskogen och efter några timmars vandring har vi gått över Muddusälven och nått den övernattningsstuga som kallas Fallkojan.Vi vandrar vidare västerut genom gammelskogen och efter några timmars vandring har vi gått över Muddusälven och nått den övernattningsstuga som kallas Fallkojan.Det är kväll och vinden har mojnat och det känns kyligt. Några hundra meter nedströms kojan störtar sig älven ned i en djup klyfta. I den klara kvällsluften hörs bruset tydligt.Stående på kanten blickar vi ned i den hundra meter djupa Gähppugårsså. Därnere i den djupa skuggan från klippbranterna bildas ett sel av svartblankt vatten mönstrat av skumbollar innan älven fortsätter sin färd mot Stora Lule älv.

    Namnet, Kähpos klyfta, är förknippat med en gammal berättelse.Samer hade satt upp sina kåtor på heden på klyftans kant. I kapitlet Árran berättar jag om de gamla árranplatserna och fångstgroparna från vildrenjaktens tid. Några kanske tusen år gamla eller äldre. Människorna hade byggt en hängbro över klyftan. Nu bar det sig inte bättre än att rövare funnit deras väg från Stora Lule älv in i deras område. Samerna hade förstått att rövarna var på väg och för att skydda sig hade de isat bron och dessutom försvagat brofästet på sin sida av klyftan så att de snabbt skulle kunna få den att falla när någon gick på den.Rövarnas hundar sprang före dem och varskodde om deras ankomst. Barnen ropade:
    – Nu kommer den första hunden och nu kommer den andra!

    Folket höll sig berett och när rövarna kommit ut på den ishala bron högg samerna av det sista som höll bron upp och rövarna störtade ned i djupet.Av sammanhanget sluter vi oss till att rövarna möjligen var finsktalande karelare, eller kanske de mytiska tjuderna. En av dem överlevde och ropade ned i klyftan:
    – Oletko viele, Kähpo – veli, hengissä? (Är du fortfarande vid liv broder Kähpo?).

    Därför kallas klyftan Gähppugårsså.

  3. Blidka dig blåa ödemark (2001)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Eget förlag
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9163104105
  4. Född i sanningen (1996)

    Undertitel berättelsen om en barndom
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Ord & visor
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 91-88674-15-0
  5. Vad betyder namnen (1994)

    Undertitel Luleå, Jokkmokk, Sarek- : [något om betydelsen av 333 lulesamiska terräng- och ortnamn] : en liten ordlista
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher H. Anderson
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Korhonen, Olavi
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9197229105
  6. Östan om fjäll västan om skog (1993)

    Undertitel bilder och berättelser
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Arena i samarbete med Naturskyddsfören
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Segerström, Ingvar
    2. Anderson, Hans
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9178430682
    2. 9151818809
  7. För vårens skull (1968)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher LT

Boktips

  1. Blidka dig blåa ödemark

    By: Anderson, Hans Review by: Jan Olofsson

    En reportage- och tänkebok av en berest och beläst författare. Om människan i nordliga landskap från Skandinavien till Sibirien, från forntid till nutid. Om skönheten i naturen och om hur skör och sårbar den är.