Katarina Kieri föddes år 1965 i Luleå och där är hon också uppvuxen. Efter gymnasiet utbildade hon sig till fritidspedagog och i det yrket var hon verksam i flera år innan hon satsade på författarskapet. Hösten 2003 flyttade Katarina Kieri till en by strax utanför Norrtälje. Detta avspeglas i boken Den röda fläcken på fastighetsmäklarens hals (2005) där det finns dikter från både Norrbotten och Roslagen. I ett försök att jämföra de två olika miljöerna, säger hon:
—- I Norrbotten finns en öppenhet och mångfald, här finns till exempel tre språk. Det är ett genomströmningslän i öst - västlig riktning. Det är lite mer korsdrag i Norrbotten än i Norrtälje, där det av tradition bor många bönder som ägt marken i flera generationer.
Envis skrivprocess
Katarina Kiei är målmedveten med sitt skrivande. Den egenskapen gör henne envis i skrivprocessen. Hon sitter kvar på stolen om hon bestämt sig för att skriva trots att det inte händer något på en gång. Hon citerar författarkollegan Mikael Niemi som sagt att det inte är de mest begåvade som lyckas, utan de mest tålmodiga.
Från debuten 1993 med diktsamlingen Slutet sällskap har Katarina Kieri givit ut romaner, diktsamlingar och barn- och ungdomsböcker. Hon har även skrivit dramatik för scen.
1999 fick hon Norrbottens läns landstings kulturstipendium Rubus Arcticus, som gav henne arbetsro och förutsättningar att skriva ungdomsromanen *Ingen grekisk gud, precis *(2002).
2004 erhöll hon både det prestigefyllda Augustpriset för Barn- och ungdomsböcker och Tidningen Vi:s pris för Dansar Elias? Nej!. Det senare priset skattar hon högst; anledningen är hennes arbetarbakgrund, att tidningen är förknippad med hemmet och folkbildning.
2012 tilldelades Katarina Kieri Astrid Lindgren-priset, instiftat av förlaget Rabén & Sjögren, för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Ur motiveringen:
"Genom precisa iakttagelser av till synes små detaljer skriver Kieri fram stort drama, livsavgörande händelser och psykologiskt skarpa porträtt.".
Samma år, 2012, erhöll Katarina Kieri även Norrbottensakademiens Skum-pris. I motiveringen heter det bland annat: "Ända sedan debuten 1993 har hon formulerat sig genom det outsagda och utvecklat sin förmåga att liksom se vid sidan av i diktsamlingar, romaner, dramatik, bilderböcker och tidningskrönikor.".
År 2014 fick Katarina Kieri Arbetarrörelsens kulturpris. Ur motiveringen:
”För ett författarskap som präglas av en stark känsla för barn och ungdomars ensamhet, vänskap, glädjeämnen eller utsatthet på ett språk som på samma gång är poetiskt, sparsmakat och präglat av stor värme och inlevelse.”.
Katarina Kieri har även tilldelats Norrlands litteraturpris. Det fick hon 2016 för Vårt värde (2015) och i motivering står: "Det är en roman som på samma gång styrker identiteten som ständigt ifrågasätter den, präglad av det tornedalska, men bestulen från det finska språket och i kollision med det moderna livet i staden. Av tomrummet som skapas formar Kieri ett träffsäkert tidsdokument om ett barn till tornedalingar i deltidsexil.".
