Ester Cullblom föddes 1932 i byn Ohtanajärvi, Norrbotten. Hon hade sex syskon och i familjen pratades finska. Så när hon skulle börja skolan lärde storasyster henne några svenska fraser, som hon visste att Ester Cullblom skulle komma att behöva. Egentligen gjorde storasystern detta för att slippa skämmas över lillasysterns okunskaper i svenska språket.
Efter folkskolan drömde Ester Cullblom om att bli journalist. Det var när hon satt på mjölkpallen som hon bestämde sig. Men nu blev det inte riktigt så. I tio år kom hon att stanna hemma för att sköta om gården, inte för att hon ville utan för att hon behövdes. Under tiden läste hon in realskolekompetensen och tenterade av ämnena för inträde till Lärarhögskolan i Luleå.
Omvälvande upplevelse
Hon arbetade ett kort tag som lärare innan hon vidareutbildade sig till talpedagog i Stockholm. Därefter blev hon lärare på högskolan i Luleå och började forska om människor i Tornedalen. Sin fil lic-examen tog hon vid Umeå universitet 1994 med avhandlingen Värdera eller värderas. Empirisk studie i självuppfattning bland tornedalingar. Hon har skrivit flera rapporter om kvinnors roll i Tornedalen och om de finska kvinnornas utsatthet i efterkrigstidens Sverige.
Ester Cullblom lyfter fram en bok som blev en omvälvande upplevelse för henne, det var Nils Erik Hansegårds bok Tvåspråkighet eller halvspråkighet (1968).
– Det blev ett mäktigt möte som tvingade mig att jämföra hans påståenden med mina egna erfarenheter från Tornedalen. Det har jag fortsatt med i min egen forskning. Nu på senare år har jag fortsatt att ställa frågor, fast genom skönlitteraturen. Det gemensamma mellan forskning och skönlitteratur är att ingendera svarar på alla frågor.
Ester Cullblom tror att det är den där gamla drömmen att bli journalist som gjorde henne till författare.
– Men jag vet inte. Alltid ska man ju ha någonting att göra, säger hon.
Hon har nämligen fler böcker på gång.
Ester Cullblom avled i januari 2018.
