Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
Foto: Gisela Granberg
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Råneå
  2. Tornedalen
  3. Luleå

Gunnar Kieri

1928 Kuivakangas –

Jag vill visa Tornedalens historia och den respekt jag känner för människor som överlevt och skapat sig ett liv i detta karga klimat. Det är också viktigt för mig att bli läst av folk som knappt läser böcker.

Foto: Gisela Granberg

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.author-presentation

169 centimeter lång. Bruna ögon. Skonummer 42. Något kutryggig och går utåt med fötterna. Skulle jag blivit född till hund hade jag avlivats som valp. Eftersom det inte finns lika stora krav på människor som på hundar fick jag leva.

Gunnar Kieri, juli 2005

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

Gunnar Kieri är bosatt utanför Råneå och han har skrivit på heltid i ungefär 25 år.
Gunnar är född i Tornedalen med finska som modersmål. Han har haft ett 40-tal arbeten i såväl södra som norra Sverige, bland annat som chaufför och institutionstekniker.
På Kalix folkhögskola träffade Gunnar läraren Gunlög Järhult som kom att få avgörande betydelse för hans författarskap. Hon övertygade honom om hans talang. Det dröjde dock ungefär 20 år innan han debuterade. Då hade han ett fast jobb som gav trygghet och han kunde därför satsa på skrivandet.
– Det är en så skön känsla när något får ett liv, formuleringar som kommer. Det är det som driver mig att skriva, säger Gunnar.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

Gunnar Kieri debuterade 1972 med 1.a arbetskompaniet, Storsien. Boken, som han skrev tillsammans med Ivar Sundström, behandlar interneringen av kommunister under kriget. Den boken var viktig för Gunnar eftersom fadern var en av de internerade.
1976 kom den första av fyra romaner om tornedalspojken Lars, en utvecklingshistoria från 1930-talet och framåt,* Av dig blir det ingenting*. Den betraktas som Gunnars litterära genombrott. Om sista delen skriver Rolf Nilsén i Norrbottens-Kuriren (1985-10-26) att ”Kieri är i sina bästa stunder en drastisk och komplett frodig berättartalang och det finns ögonblick i Är han inte svensk när man inte vet om man ska skratta eller gråta av tacksamhet över att få vara med om detta fina”.
Gunnars böcker skildrar främst förhållanden i Tornedalen och för att kunna skriva om det drar han nytta av sina egna upplevelser från barndomen och det vuxna livet. Även i de historiska böckerna Pil med järnskodd spets, Färden mot Jukkasjärvi och När tranorna vänder åter, med berättelser från 1600-talet och framåt, skriver Gunnar utifrån ett tornedalskt perspektiv. I dessa romaner är personerna påhittade medan de historiska händelserna är verkliga.
– Jag vill visa Tornedalens historia och den respekt jag känner för människor som överlevt och skapat sig ett liv i detta karga klimat. Det är också viktigt för mig att bli läst av folk som knappt läser böcker, säger Gunnar.
I Nimrods Källa (2004) berättar Gunnar om sin finskspråkiga bakgrund och ger flera smakprov från hela författarskapet.

Under Låna och läs har vi samlat ett urval av titlarna. Prova att söka "kieri, gunnar" i sökfältet så kan du hitta mer av författaren.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.awards

1976 - Rörlingstipendiet

1982 - Landsbygdens författarstipendium

1985 - Östersunds-Postens litteraturpris

1991 - Hedenvind-plaketten

1997 - Norrbottens läns landstings heders- och förtjänststipendium

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.trivia

För att veta när en bok är färdig gör Gunnar Kieri som gubben Juntti när han täljde skedar.
– Han kände med tummen tills han var nöjd, säger Gunnar.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. I knektens öga (2016)

    Undertitel Tornedalens och Malmfältens historia i romanerna : Pil med järnskodd spets, Färden mot Jukkasjärvi, När tranorna vänder åter
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Kieri, Gunnar
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163923548

  2. Längtan hem (2013)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Tidningsföreningen i Kiruna
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163740275

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Längtan hem (2013)

    Maria blev nittiotre år men kunde blivit ännu äldre om hon inte hittat saxen.
    Maria hade inte längre ordning på tingen, mindes bara det som hänt i ungdomen. Vissa dagar kände hon igen sina barn, andra inte.
    Ända sedan barndomen, den tid som blev över från allt det som måste göras, dagarnas många sysslor, vävde hon och klippte mattrasor. Hon klippte inte bara egna. Bygdens kvinnor kom bärande på knyten.
    Under trettio av sin livslängds nittiotre år bodde hon ensam kvar i det trekorshemman, som hon med sin man byggde efter giftermålet, när hon var tjugotre år. Mannen dog i sextioårsåldern.
    För dem som kom och hälsade på berättade hon med stolthet om den stora ranan på väggen, som hon vävt, om färgerna, men också om tider som bara hon kunde minnas. Men också om tider som hon själv inte ens hade upplevt. Hon kunde berätta om händelser flera generationer tillbaka så detaljerat som om hon själv varit där. Ända sedan hennes far gav henne gåvan har hon kunnat stämma blod. Den fina norska Kåfjordsrakkniven som hon fått av sin far, var hon mycket stolt över och vårdade ömt. Rakkniven hade hon använt till att slå hål i huden på den som skulle åderlåtas.

    Kvinnorna slamrade sina vävstolar i byn och andra byar längs älvdalen. Deras ögon njöt av färgernas mönster i väven, skyttelns rusning och de kände tillfredsställelse, skapandets glädje i slagbommens dunk mot varpen. Men sina knyten med tyger som skulle klippas till mattrasor förde de till Maria. Efter det hon blivit ensam urskuldade de sig med att Maria behövde känna sig behövd.

  3. Finnmarken brinner (2010)

    Undertitel ruija pallaa
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Tidningsföreningen i Kiruna
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163375163

  4. Bara ett liv (2001)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Ord & visor
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9188675343

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Bara ett liv (2001)*

    Frånsett var man föds, vilka föräldrarna är, barndomsmiljön och annat som redan från början begränsar eller öppnar möjligheterna senare i livet, så kommer ögonblicket som avgör vem man kommer att dela sitt liv med. Det kan bli med fler än en men den första kommer, om inte direkt att styra, ändå ha stor påverkan på förhållandena därefter. En upplevelse går inte att göra oupplevd. Erfarenheterna styr ens fortsatta handlande, har Göran tänkt.

    Få kan så exakt som Göran minnas det ögonblicket som blev så avgörande i hans liv. Detta korta ögonblick när ljuset från lampan i gatubelysningen träffade urtavlan, visarnas ställning. I samma sekund som han såg vad klockan var kom han att tänka på tåget. Om tio minuter kommer tåget in till stationen, tänkte han.
    Ofta har han försökt föreställa hur hans liv skulle blivit om han den gången inte tittat på klockan, om han inte just då kört genom samhället, om han fått någon annan körning till något annat ställe än den han gjort och var på hemväg ifrån. Hur skulle hans liv ha blivit då?
    Barnen. Skulle han fått barn med någon annan kvinna? Hur många? Hur skulle de sett ut? Flickor eller pojkar? Vad skulle det ha blivit av dem? Och kvinnan som varit hans hustru? Hur hade det varit att leva med henne?
    Åter och åter har han frågat sig. Den eller den, som han träffat tidigare, varit tillsammans med. Varför blev det inte någon av dem i stället? Hur skulle de haft det tillsammans? Hade de grälat, älskat bra med varandra, kunnat prata om allt, kunna vara öppna mot varandra, varit attraherade av varandra, känt förälskelsens värme ännu när år lagts till år och barnen blivit större?

  5. Färden mot Jukkasjärvi (1993)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Prisma
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9151825341

  6. Pil med järnskodd spets (1990)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9170142823

  7. Var som folk! (1987)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Arbetarkultur
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9170142254

  8. Jag ska ändå inte stanna (1978)

    Undertitel andra boken
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9170140731

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Jag ska ändå inte stanna (1978)

    I Lars klass fanns två flickor som alltid var tillsammans. Marta och Emmy. De var kusiner.
    En dag blev de osams. Under rasten grälade de.
    – Du tokig.
    – Du mera tokig.
    – Du kossa.
    – Inte jag. Du mera kossa.
    – Nä du.
    – Du skvallerbytta.
    Det var ett gräl utan ord. Förtvivlat sökte de ord att drämma till med, att verkligen säga vad de tyckte om varandra just då men då hade inte tillgång till orden. Innanför skolgårdsstaketet fick de inte prata finska och svenska kunde de inte. Några enstaka ord och meningar hade fastnat men de var för få att kunna gräla med. […]
    Av någon anledning fick Emmy sluta en timme tidigare än Marta den dagen. Genast ute på skolgården fortsatte grälet.
    – Du skvallerbytta.
    – Du tokig.
    Men så snart Emmy kommit utanför skolgårdsgrinden fick hon också använda sitt modersmål.
    – Uskoks sie saaterin kläppi ett sie olet joku. Suu ko navetanlunkka ja hamphat harvassa ko telefonitolpat. Korvat ko jäneksellä ja turpa ninku hevosella. Ja niin köyhä että vaathetki on diakonipappi tuonut.
    Tror du satans unge att du är någon. Munnen som gödselluckan i ladugården och tänderna glesa som telefonstolpar. Öron som på en hare och truten som på en häst. Och så fattig att till och med kläderna har diakonprästen kommit med.
    Marta stod innanför staketet och försökte försvara sig. Tårarna rann nedför hennes kinder och gråten kvävde nästan orden.
    – Du bara skrika. Du bara skrika, var allt hon kunde säga.
    – Sulle pitääs tehjä ninku parmalle. Panna tikkun persesen ja viskata lentämhän. Med dig skulle man göra som med bromsen. En sticka i ändan och kasta iväg för att flyga.
    – Du bara skrika, försökte Marta igen men orden kvävdes av gråten.
    Deras gräl fortsatte tills rasten var slut. Ur Emmys mun rann orden utan uppehåll. Marta grät förtvivlat. Hon hade ingen möjlighet att försvara sig.

  9. 1. arbetskompaniet Storsien (1972)

    Undertitel [en bok om politisk internering 1939-40]
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Sundström, Ivar
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9170140065

  10. Hänt io vweckn ()

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Aha, såg det först nu. Skulle det hjälpa om vi hade annan inställning? Kan ju iof kolla med e-boksgruppen om det här är senaste inköpen?

    /Maria