Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
Fotograf okänd.
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Inbyn
  2. Boden

Arnold Rörling

1912 Boden – 1972

"Norrland är inte något märkvärdigt på något sätt, om man frånser de något egendomliga klimatförhållanden, som består i motsättningarna mellan lång, mörk vinter och kort, ljus sommar.".

Fotograf okänd.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

Arnold Rörling föddes 1912 i Inbyn utanför Boden. Det fanns sju barn i det lilla småbrukarhemmet. Arnold Rörling ville tidigt bli författare men det ansågs av familjen som drömmar. Dessvärre var han ingen kroppsarbetare men fick ändå börja i skogen direkt efter de sex åren i folkskolan. Han hade en del andra småjobb men kunde inte släppa sina drömmar om att bli författare.

I 18-års åldern lyckades Arnold Rörling låna ihop pengar för att läsa på folkhögskolan i Sunderbyn, som är beläget mellan Luleå och Boden. Arnold Rörling studerade i två år och han kom att få sin första novell publicerad i elevtidningen. Efter utbildningen hade han en del småjobb och skrev även för några tidningar.

Ett pris i sitt namn

Så småningom lämnade han Norrbotten och fick jobb i Sörmland på en gasmaskfabrik i början av 1940-talet. Han gjorde sin litterära debut 1941.

Arnold Rörling flyttade tillbaka till Norrbotten i mitten av 1940-talet och han arbetade som journalist på Norrländska Socialdemokraten.

Arnold Rörling dog 1972.

Norrländska litteratursällskapet har ett stipendium instiftat till Arnold Rörlings minne, Rörlingsstipendiet. Det delas årligen ut till ett lovande författarskap med norrländsk anknytning. Sedan 2009 kallas det för Norrlands litteraturpris.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

I en gasmaskfabrik vid Åkers Styckebruk, Sörmland, bestämde sig norrbottensfödde Arnold Rörling att skriva den berättelse han hade i huvudet. Mellan skiften skrev han på romanen som han sedan skickade till Folket i bild, som hade en utannonserad romantävling. Arnold Rörling fick andrapriset för Rallare i By och en utgivning på tidningens förlag. Innan debuten 1941 hade han skrivit i en del tidningar.

Arnold Rörling återvände till Norrbotten 1943 och började arbeta som journalist på Norrländska Socialdemokraten i Boden. Mellan de journalistiska texterna hann han producera åtta böcker.

Häxprocesserna

Några av dessa är historiska romaner, han ville lyfta fram sådant som var bortglömt i Norrbotten. Ett exempel är romanen Häxeld. Året är 1676 och boken beskriver häxprocesserna och den hysteri det skapade i Norrland. Framför allt får vi följa en ung kvinna, Sigrid, som lämnar hembyn för att arbeta hos prästen i kyrkbyn och hur vidskepligheten får fäste i byn. I tidskriften Provins (2/1982) skriver Sigurd Klockare om romanen: ”En säker skildring med klar, personlig och bildrik stil”.

Många av Arnold Rörlings böcker har handlingen förlagd till skogsbygden, och då gärna den mellan Luleå och Kalix älvar.

Under Låna och läs har vi samlat ett urval av titlarna. Prova att söka "rörling, arnold" i sökfältet så kan du hitta mer av författaren.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.trivia

I mitten av 1940-talet var Arnold Rörling tämligen irriterad på tjatet om vem som skulle skriva det stora eposet om Norrland. Han citeras i antologin Spåret lockar vid källan.
”Vi är mer än mogna att avskaffa den gamla myten om att någon viss – född eller ofödd – ska skriva det eller det storverket om Norrland. Alla har skrivit vad de just orkat med om Norrland. Och därmed är saken klar.

Norrland är inte något märkvärdigt på något sätt, om man frånser de något egendomliga klimatförhållanden, som består i motsättningarna mellan lång, mörk vinter och kort, ljus sommar. Men dessa egendomligheter har besjungits i allsköns pekoral alltsedan 1500-talet”.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. Drömmar undanbedes (1966)

    Undertitel roman
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Tiden

  2. Sång till psalmodikon (1949)

    Undertitel noveller
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Tiden

  3. Häxeld (1948)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Folket i bild Seelig

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Häxeld

    Hon lät sig ledas in på skogsvägen som förde runt viken över skogsåsarna. Men den färden kom hon att ångra.
    På en av åsarna mötte hon en pojke, som hon genast kände igen fastän han skaffat sig nya byxor. Det var Nils, som kommit och tiggt sig både bröd och kläder i Trana-böndernas kvarnbygge. Nu kom han här emot henne och viftade stort med händerna.
    – Sigrid, ropade han. Så bra att jag mötte dej just nu. Nu kan jag tala om något för dej.
    – Tala då, sade hon.
    Men först måste han sätta sej, sa han. Här i backen i gräset och hon måste sitta bredvid honom. Han hade gått ända från Trana och hade inte sett vad mat hette så han var trött. Och Sigrid måste sitta bredvid honom, för det han hade att berätta var sådant som man inte skriker ut i vilda skogen.
    Hon tänkte att han kanske visste något om Levi och satte sig i gräset en bra bit från Nils. Han bad henne enträget att flytta närmare och hon gjorde det för att äntligen få höra något om Levi.
    – Nu ska du få höra något om Källnäs-käringen, började han. Vet du att hon rider till Häcklefjället varenda natt på en svart oxe? Vet du var hon lånar oxen? Hos Stor-Ingel tar hon den på ett ögonblick och på morgonen är den tillbaka.
    – Hade du inget annat att berätta så behövde jag väl inte sätta mej, sa Sigrid. Har du kanske varit och sett på knektlägret. Dit ska jag gå och leta efter min bror. Levi heter han och jag vet en som väntar honom i Trana.
    Hur det nu gått till, men han satt nära henne i gräset. Hon tyckte inte om hans ögon. Hon frös, och slog undan hans arm när den kom sökande.
    – Du tror inte vad jag säjer. Du slår bort det som gyckelprat, men det jag säjer är sanning. Många fler än Källnäs-Tilla rider dit om nätterna.
    – Är du med på färden själv, eftersom du vet vem som rider och inte?
    – Jag ser dem, Sigrid. Jag har fått den gåvan.
    – Du skulle ha stannat i Trana och arbetat i kvarnbygget i stället för att springa på byn och tala ont om Källnäs-Tilla.
    – Det är fler än Källnäs-käringen som rider till Blåkulla, har jag ju sagt.
    – Säj då vem som rider mer.
    – Det säjer jag inte, men är du piga i prästgården så får du nog veta det snart. Sigrid, jag vill hålla dej i handen.
    – Det får du inte. Jag håller inga gyckelpojkar i handen.
    Han kom ännu närmare och Sigrid slog honom så att örat blev rött. Sedan reste hon sig och kände hur raseriet kom. Hon lät det komma och spottade åt honom.
    – Det där lär du komma att ångra, sa han.
    Då hade hon redan sprungit sin väg. Hon vände sig om och spottade tre gånger till.

  4. Rallare i by (1941)

    Undertitel roman
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Folket i bild