Tillbaka till Norrbottensförfattare
Geografisk anknytning
  1. Kiruna

Berit Roos

1939 2001

Hon talar länge och varmt om det lyft det kan innebära att få möta en publik – helst en liten församling där man kan skapa en intimitet – och förmedla dikten genom den mänskliga rösten.

Om författarskapet

Ur Tiden snöar från trädet. Norrbottens poesi i presentation och urval av Åke Leif-Lundgren och Bert Linné (Kantele, 1993):

Kan en yttre händelse göra någon till diktare? I fallet Berit Roos kan det åtminstone ytligt sett förefalla så. Hon hade arbetat i femton år som lärare vid Medlefors folkhögskola i Västerbotten, när det i skolan började hända saker som rubbade de trygga vanorna. En ny grupp lärare dök upp och började rumstera om och snart kom det till ett uppslitande ställningskrig mellan den gamla lärarstammen, som hon själv tillhörde, och den nya. Stämningen var till sist så dålig att det blev nödvändigt för henne att skriva av sig.

Det som kom var dikter. Det var det första skönlitterära hon någonsin skrivit och till sin häpnad fick hon det publicerat på gång. Fara för livet föreligger, kallade hon sin debutbok. Skolhändelserna hade varit igångsättande, men i botten fanns en personlig mognadskris, som hon bearbetade genom att skriva.

Uppvuxen i Kiruna

Berit Roos växte upp i Kiruna. Pappan var gruvarbetare. Familjen bodde i ett hus på ett rum och kök. En bibel, en bok om andra världskriget och några tunna dikthäften var den litteratur som bestods i hemmet. Men det fanns ett utmärkt folkbibliotek i Kiruna, där man kunde hämta böcker att läsa under de kalla vinterkvällarna. Det hon främst minns från uppväxttiden i Kiruna är de starka kontrasterna mellan årstiderna, det dynamiska i naturen, som i hög grad påverkar människorna som lever där. Hon talar om den nästan religiösa känslan som kan komma över en när man står inför Kebnekaise och blir reducerad till sitt rätta mått.

Berit Roos andra diktbok, Genom slussportarna, som hon kallar sin ”drömsamling”, har en märklig tillkomsthistoria. Den är egentligen frukten av ett psykologiskt experiment hon utförde med sig själv som försökskanin.

I natt gick plötsligt dörren till mitt sovrum upp och
in kom ett följe av mörka, tysta människor med
stora ögon. En kvinna bar ett spädbarn på armen.
De rörde sig runt min säng, alla klädda i granna
trasor. Slutligen sade de att de måste stanna och jag
protesterade förgäves.

Varje dikt i boken återger drömsyner hon haft, lyfter fram någonting som är oåtkomligt för det vakna jaget. Det började litet på försök med självsuggestion. Hon ville komma åt saker i det undermedvetna, som inte ville upp till ytan. Hon lyckades suggerera sig själv att vakna upp under drömsömnen. Varje natt skrev hon ner exakt det som kom i mörkret, gick inte upp utan hade anteckningsblocket liggande i sängen, skrev kors och tvärs och fick i efterhand dechiffrera handskriften så gott det gick.

– Med den här metoden blev jag snart klar över en hel del konflikter i det vakna livet. Plötsligt kunde en dröm dyka upp och göra allt så fruktansvärt tydligt. Det kunde vara aggressioner och annat som tryckts ned i det medvetna tillståndet. Det blev rena aha-upplevelserna, just så här är det! Jag vill betona att min metod var ”hemkokt”. Först efteråt har jag kontrollerat mina upplevelser hos Jung och andra drömforskare. Det nattliga umgänget med drömvärlden varade lika länge som ett havandeskap, exakt nio månader. Sedan började drömmarna få en alltmer skrämmande tydlighet, eller rättare sagt drömmen beblandade sig med det vakna och skrämde nästan livet ur mig. Men sedan var det plötsligt stopp och det dröjde mer än ett år innan jag kunde komma ihåg en enda dröm igen.

Stadens utveckling i diktform

Arbetet med Kirunaboken, Ingen varaktig stad, var någonting helt annat. Hon ville här dokumentera någonting i diktform, berätta en stads utvecklingshistoria. Girun, det orörda landet ställdes mot den moderna skapelsen Kiruna och exploateringen av naturtillgångarna för allt järn som måste fram. Men främst ville hon återge en känsla som rådde i mitten av 80-talet i staden där hon vuxit upp och sett ett visst välstånd utvecklas. Nu mörknade fönstren och tystnaden bredde ut sig. Staden dög inte längre att exploatera och människorna, de unga och arbetsföra, skulle än en gång flyttas söderut:

Du oroliga stad, illa sover du under täcket av gru-
sade förhoppningar, under söndertrasade dröm-
mars fångstnät.
Här förbereddes liv, här byggdes, här höggs en
stad ut ur sitt landskap, detta var boningen, men här
ska inte längre levas, du krymper in i den mark som
födde dig, bara himlens åskor ska eka dina minnen.

Boken blev en starkt pessimistisk betraktelse som kändes nödvändig att göra just då. Hon drev allt negativt och hotande till sin spets för att göra hela problematiken synlig, säger hon.
– Optimisten tror att allting på sikt kommer att ordna sig, vilket är farligt. Pessimisten däremot fokuserar problemet, vilket är en realistisk början på en lösning. Men givetvis gäller det att inte tappa balansen och falla ner i handlingsförlamningens grop…
I slutet av boken tar undergångsstämningarna alltmera över och på de sista sidorna målar hon upp en fasansfull bild av en värld som rämnar och går sönder. Människan, denna gåtfulla livsform med sin ohyggliga förstörelsepotential, har gjort sitt och allt är redan för sent och oåterkalleligt:

i den slutliga fasan ska vi tigga, yla efter rädd-
ningsflottar, frälsarkransar men för sent och få-
fängt, koagulerat ska blodet stå i hjärtats kärl

våra gärningars sjuka frukter ger vi som föda åt
de sista barnen, med ohyggliga ögon ser de utan att
blinka rätt igenom oss, bakåt mot den för alltid
förlorade tiden, ser hur de väldiga portarna lång-
samt sluts om livets blommande ängar.

Kärleksbiografi

Berit Roos arbetar idag med en ”kärleksbiografi” om maken och människan Sandro Key-Åberg. Hon skriver också på en roman och en diktsamling. Romanen är hennes första försök i genren och det är både spännande och hemskt, säger hon.
– Jag arbetar nog egentligen hela tiden, fast jag till synes inte gör det. Det som så småningom ska bli text av något slag pågår inom mig medan jag går omkring och gör andra saker. Jag kan inte tvinga fram någonting vid ett bord från åtta till fem. Jag har också återgått till mitt yrke, nu på Lidingö Folkhögskola. Det är roligt och nödvändigt, men ger mig mindre tid att skriva – men också stimulans.

Mellan varven vill hon hinna åka ut och möta sina läsare. Den kontakten är oerhört viktig för en författare att odla, anser hon. Förr, medan maken Sandro Key-Åberg levde, reste hon ofta ut tillsammans med honom på uppläsningsturnéer. Hon talar länge och varmt om det lyft det kan innebära att få möta en publik – helst en liten församling där man kan skapa en intimitet – och förmedla dikten genom den mänskliga rösten.

*  *  *

Den mörka vinden går runt huset
hon sitter upplyst av
sitt snart nedbrunna hjärta
företar drömmande resor
då det vid hennes bokade plats
alltid sitter samma kvinna
bekvämt och varmt klädd
ansiktet naket men avspänt
alltid samma bok i knäet
vars titel hon aldrig
lyckats tyda

men denna resa händer det
att båda reser sig
som på en given order
för att hjälpa
en vanför man av tåget
sedan återgår den främmande
vagt fruktande utan ett ord
till boken
håller den högt med beniga fingrar
utan ringar

*  *  *

I språkets tjuvgömma sorterar jag likdelar, allt kan
hända i det som är sagt.
Jag hukar i kryphålen, trevar med blinda händer,
hulkar. Porten svänger häftigt av och an, om den
slår igen kommer stanken av levrat blod att kväva
mig.
I natt fann jag ord som lovikkavantar, yrsnö,
honungskaka och nyss slipade köttyxor.

*  *  *

I långa år var hon av tvång
en annan
med mycket starka fästen
mot det egna
och den som trängde in
blev både skydd
och älskad – hon hatade det liv
i sig som inte kunde avstå
hon uthärdade gisslet
och teg ihjäl domptören
men insåg sent omsider
att den som övergett sig själv
ska överges av alla

*  *  *

Storbukiga herrar i väst med klockkedja kom söder-
ifrån med järn i blicken och myggflor på hatten för
att inventera detta Framtidsland i norr, där de
skulle leva som önskade skapa sig ett hem i foster-
landet och samtidigt bota dess järnbrist.
Herrarna konstaterade:
Området: inom och ovanför björkregionen.
Tillgång på byggnadsvirke: obetydlig.
Barrskog: saknas
Björkskog: förkrympt, buskartad.
Vegetation i övrigt: enbuskar, kråkris, odon,
hjortron m m.
Myrar och mossor.
Tillgång på torv: mycket begränsad.
Klimat: hårt.
Sommaren: alltför kort.
Bofast arbetarstam: saknas. Måste åtgärdas!

För järnet måste fram.

Men vi som kom till Framtidslandet direkt ur
moderlivet och som växte samman med denna trakt
har en annan visshet.

...

Du tynande stad, avtappad din järnvilja som gett
bröd åt andra städer, vars onda är den otyglade
växten.
Dina livstecken allt svagare, andetagen tunga som
av stendamm. Du är ömtålig, nervös likt midsom-
marens ljusa grönska som ryser i kalldraget från
polen och fruktar den trolösa kölden.
Dina blekt brunrosa björkstammar vrider sig i
ängslan.

...

natten slår vinterläger
här vid polen
och reser sitt svarta
himmelstält
medan allt liv
som drömmer tyst
om solen
krupit ihop och sökt
sig nattkvarter
i snön
frusna furor knäpper
hotfullt
i den vassa luften
norrskenet fäller fräsande
sina isgröna ridåer
frostkristaller fyller
hela rymden

...

Vår sol har gått i landsflykt
bortom horisonten
ett enda malvafärgat stråk
i söder en tunn diskant
ett bleknat minne

så sopas livets små
blåa stämplar ut
men andedräkter stiger
som lätta rökar
mot den stora rymden
så härdas livet hårt
i denna trakt
och överlever
o rena vita fjäll-
arv

djup är varje vinters dvala
ljuset kommer ändå
alltid åter

Låna och läs

  1. Jag är ett vimmel av dig (1994)

    Språk Svenska
    Förlag Bonnier
    Medarbetare
    1. Roos, Berit
    ISBN
    1. 9100557595
  2. Duvslag andrum (1989)

    Undertitel dikter
    Språk Svenska
    Förlag Författarförl. Fischer & Rye
    ISBN
    1. 9170546142
  3. Ingen varaktig stad (1988)

    Undertitel dikter
    Språk Svenska
    Förlag Författarförl
    ISBN
    1. 9170545634
  4. Genom slussportarna (1987)

    Undertitel dikter
    Språk Svenska
    Förlag Författarförl
    ISBN
    1. 9170545286
  5. Fara för livet föreligger (1982)

    Språk Svenska
    Förlag CeWe-förl
    ISBN
    1. 917542083X