Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
© Norrländska Socialdemokraten. Fotograf okänd.
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Seskarö
  2. Haparanda
  3. Malmberget
  4. Gällivare

Sigurd Klockare

1913 1994

Sigurd Klockares eget författarskap lyfter i första hand fram händelsen och personer ur den svenska arbetarrörelsen. Han har också värnat om den svensk-finska kulturen, bl.a. som medarbetare i och ansvarig utgivare för kulturtidskriften *Liekki* (Lågan).

© Norrländska Socialdemokraten. Fotograf okänd.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

Sigurd Klockares föräldrar växte upp i byn Vojakkala vid svensk-finska gränsen, fadern Karl Johan i den svenska delen av samhället och modern Ida Karolina i den finska. Fadern arbetade i gruvan i Kiruna, men efter storstrejken 1909 tillhörde familjen Klockare, som nu hade utökats med två barn, den grupp svenskar som emigrerade till Brasilien för att söka lyckan som farmare. Efter tre misslyckade år återvände familjen till Sverige och malmfälten; de båda barnen avled i samband med resan från Brasilien.

Sigurd Klockare föddes i Malmberget 1913 och växte upp på Seskarö i Haparanda skärgård dit familjen hade flyttat år 1916 då fadern hade fått anställning på Granvikens sågverk. Senare arbetade fadern också som maskinist på en hjulångare som gick mellan Haparanda och Luleå.

Seskarö

När hungerkravallerna på Seskarö ägde rum på våren 1917 var Sigurd 4 år gammal. Han har berättat att han minns soldaterna med sina trekantiga hattar. Dessa händelser kom han att skildra 50 år senare i boken Svenska revolutionen 1917-1918. Boken gav senare upphov till teaterföreställningen Nöd bryter lag, Seskaröspelen, som gavs på Seskarö somrarna 1981 och 1982 i 20 föreställningar med en publik på tusen personer i genomsnitt.

Efter avslutad folkskola fick Sigurd arbete på ett av sågverken på Seskarö. Och vid fyllda 18 var han mogen för AK-arbete (nödhjälpsarbete anordnat av Statens Arbetslöshetskommission), men det tunga arbetet passade honom inte, han ville studera och det gjorde han genom korrespondenskurser, bland annat i svenska och i fotografering.

Hans intresse för läsning gjorde att han sökte sig till ungdomslogen Nyåret och senare till godtemplarlogen Öblomman på Seskarö där han fick tillgång till logebibliotekets 300 böcker.
Tillsammans med andra läshungriga arbetare startade han också ett ABF-bibliotek på Seskarö, till en början med boklådor från Centralbiblioteket i Luleå.
I en artikel i *Tidningen Vi *(1989, nr 43) berättar Sigurd för Tage Sjödal:
” – Min första stora litterära upplevelse är knuten till veckotidningen Konsumentbladet, som hade börjat utkomma 1913. I mitten av tjugotalet publicerades där några postuma dikter av Dan Andersson, som väl knöt an till marskvällarnas vemodsljus i pubertetsåren.
Det nummer av Konsumentbladet som gav den unge Sigurd en extra kick var det som kom 2 februari 1935. Där inledde Sven Stolpe en artikelserie om 13 unga författare. Dessa artiklar inspirerade till mer läsning, bl a antologin Fem unga.”
Han har också berättat att det var läsningen av Olof Högbergs Den stora vreden - "denna norrländska näverkont stuvad med sägner och minnen" -som väckte hans intresse för historia (Norrländska Socialdemokraten 1987-07-10, i en artikel av Sven Thiessen).

Fotograf och journalist

Efter studier vid Brunnsviks folkhögskola (1936 -1938) och vid Työväen Akatemia i Helsingfors (1938) började Sigurd arbeta som fotograf och journalist. 1943 fick han anställning vid fackförbundstidskriften Sia (Skogsindustriarbetaren), vars chefredaktör och ansvarig utgivare han var under åren 1956 – 1973. Sigurd Klockar skapade vad som kallats den första moderna fackförbundstidskriften med en blandning av reportage, analyser och kulturella inslag. Han skrev otaliga artiklar och recensioner i tidskriften (under signaturen Esco). Många författare gavs också möjlighet att debutera i tidskriften. En av dem var Birger Vikström, som också var krönikör i tidskriften under en tid och som han blev nära vän med. För Lennart Wallström (Norrländska Socialdemokraten 1989-08-24) berättar Sigurd: "Vi firade en underlig jul tillsammans. Jag var skild och kokade skinka och lutfisk samt ordnade julbord. Birger hade fått i uppdrag av Ivar Öhman på gamla FiB att skildra de utslagnas och hemlösas problem och besökte Pilen, Frälsningsarmén och olika luffarhotell. Han hade fått förskottspengar åtminstone till texiresor. Han åkte ut på regelbundna tider och fick väl någon ´klämtare´ vid sina besök. Det blev en mycket underlig julafton."
Bland de många andra författare som Sia öppnade sina spalter för fanns Lars Ahlin, Ivar Lo-Johansson, Vilhelm Moberg, Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren, Maria Wine, Gustav Hedenvind Eriksson, Otto Karl-Oskarsson, Karl Östman, Stig Sjödin, Arnold Rörling, Bertil Köhler.

Jukola

Sigurd Klockares eget författarskap lyfter i första hand fram händelsen och personer ur den svenska arbetarrörelsen.

Sigurd Klockar har också värnat om den svensk-finska kulturen, bl.a. som medarbetare i och ansvarig utgivare för kulturtidskriften Liekki (Lågan).

Han tog även initiativet till Svensk-finska gränsbygdens historiska sällskap, bildat 1985, som efter hans död bildade Sigurd Klockares Stiftelse Jukola med uppdrag att sköta Klockares sommarställe Jukola och där arrangera seminarier, främja kulturella kontakter över gränsen, kulturhistoriska studier i gränsbygden, lokalhistoriska studier och folkbildningsverksamhet och tvärvetenskaplig forskning. Namnet Jukola är en hyllning till Aleksis Kivi och hans roman Sju bröder; det är på gården Jukola som bröderna utkämpar sina liv.

Filosofie hedersdoktor

1989 promoverades Sigurd Klockare till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, idéhistoriska institutionen, efter förslag från Ronny Ambjörnsson. I anslutning till det beskrevs hans gärning bland annat med dessa ord: ”Han är en barfotaforskare, en amatör i ordets egentliga bemärkelse. Han är också en populärvetenskaplig författare av rang. Han är inte bara ytterst kunnig i den svenska arbetarrörelsens historia, denna kunskap balanseras också av ett starkt engagemang för de små i samhället. Okända personer träder, i Klockares författarskap, fram ur historien och talar till oss om sina drömmar och ambitioner. Humanistiska fakulteten har genom att utse Sigurd Klockare till hedersdoktor velat hedra en representant för den i Sverige så stora gruppen av amatörforskare. Ordet amatör har ursprungligen med älska att göra och Sigurd Klockare älskar uppenbarligen sitt forskningsområde, den svenska arbetarrörelsens historia.”

Sigurd Klockare avled 1994.

Delar av Sigurd Klockares rika boksamling finns idag i Haparanda Stadsbibliotek, i Haparandarummet. Urvalet av litteratur belyser hans gärning som politisk och facklig skribent, redaktör, författare, finlandsvän och hembygdsforskare. Ungefär hälften av böckerna utgörs av skönlitteratur, ofta dedicerade förstaupplagor. Här finns också – naturligtvis – årgångar av fackförbundstidskriften Sia, Skogsindustriarbetaren.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

Sigurd Klockare har gjort sig bemärkt som författare av en rad historiska arbeten. 1967 kom en bok med titeln Svenska revolutionen 1917-18, en bok om de politiska oroligheterna i Sverige kring år 1917 och där hungerkravallerna på Seskarö har en framträdande roll. Boken blev mycket uppmärksammad och bildade underlag till skådespelet Nöd bryter lag, de s.k. Seskaröspelen, som gavs på Seskarö somrarna 1981 och 1982 i 20 föreställningar med en publik på tusen personer i genomsnitt.

1973 gav han ut en bok om Per Albin Hanssons tidiga idéutveckling, Den unge Per Albin – marxisten (1974), 1986 en bok om den tidiga fackföreningsrörelsen Broder räck mig din hand. Från Vita bergen till Röda bantorget. Fack och politik 1881 – 1911. 1989 gav Sigurd Klockare ut en bok om Träindustriarbetarförbundets 100-åriga historia, Drömmen om ett bättre liv här på jorden, en hyllning till banbrytarna inom arbetarrörelsen.  Han har dessutom intresserat sig för Finlands politiska idéutveckling från 1955 till 1971 i boken Från generalstrejk till folkfront. Söndring och samling i Kekkonens tid (1971). Denna bok översattes till finska påföljande år, nu utökad med ett kapitel om president Kekkonen som riksförlikningsman, en redovisning av Kekkonens inhopp i de lönepolitiska förhandlingarna i slutet av 1970.

Under Låna och läs har vi samlat ett urval av titlarna. Prova att söka "klockare, sigurd" i sökfältet så kan du hitta mer av författaren.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.trivia

Året var 1927 och sågverket Granvik på Seskarö skulle rivas. Sigurd och många andra ungdomar fick delta i arbetet. De äldre rensade tegel och pojkarna forslade bort det på kärror. Pojkarna tyckte att de hade det tyngsta jobbet och alldeles för dåligt betalt. Sigurd gick till direktören och krävde löneförhöjning – annars skulle det bli strejk! Timpenningen höjdes från 30 öre till 40 öre.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. Drömmen om ett bättre liv här på jorden (1989)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stockholm: Svenska träindustriarbetareförbundet
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9179706886
  2. Broder räck mig din hand (1986)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stockholm: Gidlund i samarbete med Arbetarnas kulturhistoriska sällskap
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9178440688
  3. Finska språket i Tornedalen (1982)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stockholm: Föreningen Norden
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9185276308
  4. Verklighetens radar runt horisonten vrid (1963)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Prolog vid öppnandet av Träindustriarbetareförbundets kongress den 15 september 1963.

    Verklighetens radar runt horisonten vrid

    Jag är berättaren som för en stund
    skall få er att minnas och känna
    det som varit. För någon minut
    skall jag be er att tänka och se
    det som är. För ett ögonblick vill
    jag ge er en vision av det som
    kan bli.

    HÖSTLÖV
    I den klara septemberdagen har ni
    stigit in från Barnhusgatans höstlöv.
    Ni vänner och kamrater av
    tre generationer.
    Välkommen och väl mött i
    Stockholms nya Folkets hus.

    Huset som var mötesplats för idéer
    som spreds över landet är rivet och
    ombyggt. Grävskopan störtade ramen
    kring debatterna om Tronen, Altaret,
    Svärdet och Penningpåsen.

    Gamla A-salen försvann i ett moln av
    murbruk. Stoftet fördes av vinden till
    Intet, upp över Brantings torg och
    monument – en dag då man talade om det
    radioaktiva utfallet från megabomben
    på Novaja Zemlja.

    VERKLIGHET
    Bland fanorna och standaren
    på podiet skimrar pionjärernas
    skuggor som genomstrålas av
    neonljuset. Sugs upp av
    Från blommorna på estraden
    söker sommarens sista maria
    nyckelpiga fäste i en
    fanas veck. Drabbas av
    verklighetens spotlight.

    DRÖM
    Hur var din dröm på
    tjugotalet när du fått ditt
    första jobb? Vad var ditt
    hopp när det blev knog igen
    på trettiotalet, efter krisen,
    kreugerkraschen och skottet
    i Parsis?

    Var det nära ting som bättre
    bostad, mera mat och kläder,
    högre lön, fritid, semester
    och pension?

    När en lördag i egna kåken du
    slagit av din teve, stigit in
    i bilen och skall till stugan
    och båten åka, dig plötsligt
    en känsla griper: Framtiden
    är redan här. Runtomkring oss.
    Har intåget redan skett, du
    frågar. Etapperna passerats?
    Fronterna erövrats? Målet uppnåtts?

    VISION
    Vi har erövrat utanverken, murarna
    och bastionerna. Inställ därför elden
    från övergivna skyttegravar. Stryk
    fördomens gråstarr från ditt öga.
    Spaningstornets radar runt
    horisonten vrid. Lyssna på signalerna
    från sändaren Ny verklighet. Se på
    skärmarna de nya visionerna:

    Bengaliska vikens vatten glittrar
    i nätets maskor när fiskaren
    Rajendra och hans kamrater
    drar upp den norska trålen
    med dagens fångst. Fiskarna
    som skall mätta femtusen hungriga
    män, kvinnor och barn i en
    indisk stad vid havet.

    I Kapstaden shanghajar passpolisen
    den svarta Mukayi till tvångsarbete
    åt Stellenbosch vita farmare som
    skall skörda det röda vinet Libertas.

    I Kitwe lär sig Peter Lungu att läsa
    på fackföreningens kontor. Mödosamt
    skriver han på den svarta tavlan:
    FRIHET OCH ARBETE
    EVIG SOLIDARITET

    Med tack för vänlig uppmärksamhet
    Sigurd Klockare

  5. Den unge Per Albin – marxisten (1974)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Tiden
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9155017347
  6. Svenska revolutionen 1917-1918 (1967)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Prisma
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.series Prismaserien

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Svenska revolutionen

    Förord
    Vad var det som egentligen hände i Sverige 1917-1918? Varför blev det inte väpnad revolution när det var så hotande nära? Hur kom det sig att folkmakt kunde införas genom en fredlig revolution utan blodsutgjutelse?
    Jag har sökt finna svar på dessa frågor bl. a. genom att undersöka karaktären i de hungerupplopp och oroligheter som förekom under första världskrigets två sista år och dessa händelsers inflytande på opinionsbildningen.
    De syndikalistiskt inspirerade aktionerna i Västervik den 16 april 1917 blev normgivande för demonstrationskraven på en rad andra platser i landet. Man ville kompensera sig för dyrtiden genom att förmå arbetsgivarna att höja lönerna och affärsmännen att sänka priserna. Detta skulle ske genom den påtryckning massuppvaktningen innebar. På samma sätt skulle de lokala livsmedelsnämnderna påverkas till att hos folkhushållningskommissionen begära ökad tilldelning av ransoneringskort.
    Hungerdemonstrationerna kulminerade den 30 maj i Seskaröupproret då sågverksarbetarna på den genom ishinder från livsmedelstillförsel avspärrade ön avväpnade en militärstyrka. Eftersom denna händelse tidigare inte blivit föremål för historisk forskning har jag ägnat förloppet och karaktären i Seskaröaffären det största utrymmet. Seskaröarbetarna köpte bröd utan kort, betalade fullt pris men framställde inga krav på prissänkningar till enskilda affärsmän.
    Hungerkravallerna 1917 hade en spontan grund i den svåra livsmedelsbristen, men fick form – och i en rad fall utlösning – genom politiska initiativ av syndikalisterna, ungsocialisterna och vänstersocialdemokraterna.
    […]
    Även i Sverige bekämpades till en början hungerdemonstrationerna med polis och militär. Sammanstötningar förekom bl.a. i Stockholm, Göteborg och Seskarö.
    Inflytelserika högermän tog initiativet till rekrytering av en borgerlig skyddskår vilket dock avbröts genom Hjalmar Brantings kraftfulla ingripande i riksdagen. Samtidigt inställdes arbetarnas tilltänkta motaktioner, uppsättandet av arbetargarden. Även i övrigt försökte Hjalmar Branting avstyra aktioner som kunde ge upphov till reaktioner från den ena eller andra samhällsgruppen.
    Det fantasilösa tänkesättet att ”sådant händer inte här” kan utan konkret grund vara bedrägligt. Det kan också tämligen rationellt beläggas varför det som hände i Ryssland, Tyskland och Finland inte hände här. I motsats till Ryssland var demokratiseringen i Sverige redan inledd, den politiska upplösningen i Tyskland var en följd av kriget och blodbadet i Finland uppstod när de ryska trupperna i Finland upplöstes och dess politisk-administrativa band med Ryssland slets av.
    […]
    Raden av utomparlamentariska aktioner som bidrog till författningsreformen i december 1918 inleddes av kungen genom hans borggårdskupp och beställda bondetåg för herremaktens bevarande. De alltmer högljudda kraven på allmän rösträtt, hungerkravallerna som symptom på borggårdsministärens misslyckande och hotet om en väpnad revolution samt risken för Andra kammarens konstituering som nationalförsamling, gjorde att högern som behärskade Första kammaren så småningom accepterade en författningsreform. För att bevara monarkin utövade kungen och kronprinsen påtryckningar på högerns ledande män till förmån för folkmaktens införande.
    Utan alltför stark tillspetsning kan sägas att revolutionen i dess svenska form genomfördes av Sveriges arbetare med hjälp av Per Albin Hanssons hot om storstrejk och utomparlamentariska aktioner bl. a. från kungen och kronprinsen – som förvisso inte var syndikalister.

    Stockholm den 10.8 1967
    Sigurd Klockare