Tillbaka till Norrbottensförfattare
© Norrländska Socialdemokraten. Fotograf okänd.
Geografisk anknytning
  1. Arjeplog
  2. Jukkasjärvi
  3. Luleå
  4. Uppsala
  5. Pitesamiska
  6. Sápmi

Israel Ruong

1903 Arjeplog 1986
© Norrländska Socialdemokraten. Fotograf okänd.

Om författaren

Israel Ruong föddes i Arjeplog år 1903, och hade pitesamiska som modersmål. Föräldrarna var kateketer (ambulerande lärare) och bofasta i Harrok vid sjön Labbas. Föräldrarna och flera syskon avled i spanska sjukan som drabbade Arjeplog 1920. Uppväxten i Harrok skildras utförligt i "Harrok. Ett samiskt nybygge i Pite Lappmark" vilken finns publicerad i Kultur på karrig jord. Festskrift til Asbjørn Nesheim (Norsk Folkemuseum, 1978).

Israel Ruong genomgick lärarutbildning i Luleå, och arbetade som lärare vid Nomadskolan i Jukkasjärvi. År 1943 doktorerade Ruong på avhandlingen Lappische Verbalableitung argestellt auf Grundlage des Pitelappischen. Mellan 1947 - 1967 arbetade han som Nomadskoleinspektör.

Ruong-stipendiet

Israel Ruong var docent i samiska språk och etnologi vid Uppsala universitet under perioden 1949-1969 och fick en personlig professur 1969. Han arbetade med olika aspekter av det samiska språket, i synnerhet med morfologin. Han var en av dem som tog initiativ till Nordisk samisk institutt, och han arbetade också för bildandet av en samisk institution vid Umeå universitet. Tillsammans med Knut Bergsland var han upphovsman till Bergsland-Ruong-ortografin från 1948. Med den nya ortografin gav Israel Ruong ut läroboken och grammatiken Min sámegiella (1970).

Israel Ruong var också aktiv inom samepolitiken. Han medverkade vid grundandet av SSR, Svenska Samers Riksförbund (1950), och innehade ordförandeposten där åren 1959 –1967. Under åren 1960 –1973 var han redaktör för tidningen Samefolket.

1983 instiftades Israel Ruong-stipendiet av Nordisk samisk institutt. Det delas årligen ut till en forskare som arbetar med forskningsmässiga problemställningar inom en eller flera av de fält professor Israel Ruong verkade inom.

Om författarskapet

1983 gav Svenska Samernas Riksförbund ut  Israeel Ruongs bibliografi utarbetad av Lars Thomasson (SÁPMI 1/83, Skriftserie utg av Svenska Samernas Riksförbund (SSR)).

I bibliografin har Lars Thomasson tagit med monografier, bidrag i temavolymer, årsböcker, tidskrifter med mera, och även kulturartiklar och debattinlägg i dagspressen.

Bibliografin är, skriver Thomasson i Inledning, ”så gott som heltäckande och ger en god uppfattning om spännvidden hos Israel Ruong, inte bara ifråga om det han skrivit utan i hela hans livsverk över huvud taget”.

Under Låna och läs har vi samlat ett urval av titlarna. Prova att söka "ruong, israel" i sökfältet så kan du hitta mer av författaren.

Låna och läs

  1. Kultur på karrig jord. Festskrift... ()

    Provläs

    Harrok. Ett samiskt nybygge i Pite lappmark

    […]
    Ett sådant nybygge, kameralt numera fjällägenhet, är Harrok. Det är av relativt ungt datum och alltigenom samiskt ifråga om sin uppkomst, sitt näringsfång och med avseende på hemspråket. Min skildring om Harrok grundar sig på självupplevelse . Jag växte upp där tills jag var femton år, då vi flyttade till ett av min far nyupptaget nybygge med bättre jordbruksmöjligheter, Luobbal (Blomnäs), som också berörs av skildringen.
    Harrok ligger […] på en vattendelare, den mellan Pite och Skellefte älvar (även om den ej är så starkt framträdande i landskapet), i den översta barrskogen inom Arjeplogs socken i Pite lappmark. Till barrskogsgränsen är det fyra km och till trädgränsen åtta. Jättelika urbergsblock ligger strödda kring boplatsen.
    […]
    Mina föräldrar förvärvade Harrok av Lars Larsson Snunk, som bosatt sig där som fiskare sedan han blivit utan renar. De hade väl ej tänkt sig leva helt av nybygget. De var kateketer, dvs ambulerande lärare för barn tillhörande de renskötande samerna och nybyggarsamerna i trakten. Min far fortsatte dock ej som kateket utan ägnade sig helt åt nybygget.
    […]
    Det är mycket stenbunden mark i Harrok-området. Hårdvallen kring stugan och ner mot sjön Harrok hade uppkommit helt och hållet genom ytgödsling, och den gav foder endast åt hästen och knappt det. De två tre korna, en tjur och fem à åtta getter och lika många får måste hela vintern utfordras med hö, som vi slog på myrarna spridda på markerna över en radie av fem till femton km från boplatsen, samt med björklöv. Förutom myrhötäkt drev vi fiske samt jakt och fångsts i sjöarna och på markerna.
    […]
    Maj
    d) Före myggtiden fick vi ofta besöka av våra renskötande släktingar i Båråk. Renarna var i ”vildan”. Men då myggen kommer samlas renarna, till en del med myggens hjälp, och vallas en tid i björkskogen och på kalfjället närmast trädgränsen (årddå). Men efter midsommar försvinner nomaderna och renarna mot de västra fjällen och norska gränsen.
    Vid midsommar hälsar man på hos grannarna. – Ungdomen från trakten samlas till midsommarvaka på en bergstopp eller på en holme. Att rulla sten utför klippstup hör till de mest omtyckta nöjena. Före och efter midsommar får man vanligen besök av en av socknens präster. Man far kanske också till ”kapellhelgen” i Jäkkvik.
    […]

  2. Min sámigiella (1976)

    Undertitel tæk'sta- ja hár'jehallangir'ji : text- och övningsbok
    Språk Nordsamiska
    ISBN
    1. 9147022256
  3. Om jojkning (1976)

    Undertitel [att minnas, känna och återge]
    Språk Svenska
    Förlag Inst. för folklivsforskning
    ISBN
    1. 9173520195
  4. Samerna (1975)

    Språk Svenska
    Förlag Aldus/Bonnier
    Serie Aldusserien
    Delnummer 248
    ISBN
    1. 9100401056
  5. The Lapps in Sweden (1967)

    Språk Engelska
    Förlag Swedish Institute for Cultural Relations with Foreign Countries
    Serie Sweden books
    Medarbetare
    1. Blair, Alan
  6. Jåhkåkaska sameby (1964)

    Språk Svenska
    Förlag Landsmåls- och folkminnesarkivet
  7. Arktiska folk (1959)

    Språk Svenska
    Förlag Skolförl. Gävle
    Serie Folk och miljö
  8. Fjällapparna i Jukkasjärvi socken (1937)

    Språk Flerspråkigt verk
    Serie Geographica
    Delnummer 3