Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
Foto: Kurt Engström ©
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Hedensbyn
  2. Överkalix
  3. Kalix
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.urls
  1. www.stigfinnaren.info

Bosse Johansson

1946 Hedensbyn

Jag hade inte avtalat tid med någon, jag tittade bara in i de hus där det var någon hemma.

Foto: Kurt Engström ©

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.author-presentation

Då min pappa sänktes ned i graven 1984 gav jag ett tyst löfte som jag strävat efter att hålla sedan dess. Det handlade om att vara rättvis, att alltid försöka stå på ”den lille människans” sida. Att följa den ledstjärnan har inte varit lätt alla gånger.

Rollen som postmästare i Kalix medförde status i samhället, och de åtföljande medlemskapen i Rotary och Odd Fellow gjorde att jag flitigt frotterades med övriga etablissemanget. Samtidigt följde jag min ledstjärna så gott det gick. Försökte i det längsta behålla god postservice i byar och glesbygd; genom samarbete med butiker och bibliotek men även genom att placera postlådorna på en sida av vägen så utbärningen blev rationell.

Att stå på ”den lille människans” sida innebär att man prioriterar solidaritet framför lojalitet. Detta förhållningssätt accepterades av många liberala byråkrater i gamla Postverket, men inte av de nyliberala klipparna i Nya Posten. En konsekvens av detta blev att jag sadlade om till journalist.

De första tio åren på redaktörsstolen i Kalix blev för mig en stor befrielse, faktiskt rena hänryckningen där pennan glödde och kreativiteten flödade. Jag drog nytta av mitt förflutna i etablissemanget och ingen makthavare gick säker. Men chefen tillhörde etablissemanget och ogillade närgången granskning av de sina. Det medförde att den journalist som försökte stå på sig kunde utsättas för starka påtryckningar även från chefen och det var förstås jobbigt.

Arbetsglädjen blev lidande men skrivglädjen lyckades jag behålla tack vare flitigt reportageskrivande; roligast var att åka små grusvägar och knacka på hos vanliga strävsamma människor. Nöjda läsare uppmuntrade mig att skriva en bok och vid det här laget har det blivit en handfull, alla vilande på lokalhistorisk grund.

Tack vare att jag klev av ekorrhjulet i tid har jag fått ett rikare liv. Har kunnat ”slösa” mycken tid och kärlek på mina barnbarn och har även haft energi att etablera mig som författare.

Den sjätte boken finns i mitt huvud men det gäller förstås att hälsan står mig bi.

Bosse Johansson, juni 2019.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

Bosse Johansson är född 1946 i Hedensbyn, Överkalix. Efter realskolan tog han studenten 1966 i Kalix. Där träffade han sin blivande maka Ulla-Greta som också hon var från Överkalix och de fick tre barn tillsammans.

Efter att Bosse Johansson gjort lumpen som telegrafist på S3 i Boden flyttade paret Johansson till Umeå där de pluggade ekonomi. Det kom att bli inkörsporten till Postverkets chefsutbildning i Stockholm.

Så småningom blev han postchef i Kalix, en av de yngsta postmästarna i landet. 1992 sadlade han om och blev journalist, först på Norrbottens-Kuriren och sedan på Norrländska Socialdemokraten. Sedan våren 2009 är Bosse Johansson pensionär och författare.

De första fyra böckerna kan du ladda hem från författarens hemsida.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

Bosse Johansson debuterade som författare 2006 med boken Dit vägarna bär. För Marianne Söderberg på Norrbottens-Kuriren (2010-06-18) berättar han att det var ett reportage han gjorde som journalist på Norrländskan som var upprinnelsen till boken: "-- Jag fick en idé och följde Västbyggarvägen från Långsel i Luleå kommun och upp till min hemby Hedensbyn utanför Överkalix under en dag. Startade tidigt på morgonen och kom hem på nattkröken. Jag hade inte avtalat tid med någon, jag tittade bara in i de hus där det var någon hemma […].”

Det blev sedan fler tidningsreportage under åren 2002 - 2006 och efter omarbetningar och tillägg kom materialet ut i bokform, Dit vägarna bär. Här får vi läsa om vardagens och gårdagens hjältar i avfolkningsbygder i Norrbottens inland; om möten med människor längs Västbyggarvägen (Överkalix), Edeforsvägen (Gällivare, Överkalix), Ängesåvägen (Överkalix, Pajala) och längs E 10:an. I boken finns också ett relativt utförligt avsnitt om den riksbekanta historien om Morjärvmannen från 1960- och 1970-talen då Sanfrid Eriksson misstänktes för att ha sålt information om den så kallade Kalixlinjen till ryssarna.

Om flottningen

Bosse Johanssons andra bok, Flottare med färg (2007), bygger på berättelser som författaren fångat upp vid sina möten med människor som var med då flottning bedrevs i de norrbottniska älvarna, både tjär- och timmerflottning. Många blev flottare redan i tonåren och var med ända till slutet av epoken på 1970-talet.

Mauritz Nyström skriver i Norrbottens-Kuriren (2007-10-23): ”Det som gör livsberättelserna särskilt intressanta är att de handlar om en generation som hittills har sett större samhällsförändringar än någon före dem, och även efter, åtminstone hittills. […] Försörjningen var relaterad till tungt kroppsarbete, bekvämligheterna var få och människa och natur var förenade.".

Det är en bok som ”andas mycket nostalgi, som tack och lov aldrig slår över i romantik. För det handlar om tungt, slitigt, farligt och mestadels dåligt betalt arbete. Trots det fanns det förstås även stunder för skämt och 'Haderian hadera' i dessa de hårdaste av yrken, som ofta, när tiderna var sämre, kombinerades med skogsarbete” (Norrländska Socialdemokraten 2007-09-28).

Hyllning

Svanesången (2010) handlar om människors umbäranden, såsom olösta mordgåtor, svartfötter, torparliv.

I tolv rikt illustrerade kapitel berättar Bosse Johansson om livet i byar och ensamgårdar (Kråkhed, Svanaträsk, Rönsjärv med flera), många av dem helt folktomma i dag. ”Det är en lättforcerad, journalistiskt flyhänt skriven bok. Den är en hyllning till de strävsamma människor, nybyggare och torpare, som bosatte sig i väglöst land. Den är också en kärleksförklaring till den karga och storslagna naturen i norr.”, skriver Lars Rask i BTJ-häftet (2010:21).

I paradiset

I sin fjärde bok Paradis i norr (2012) tar författaren oss med till sina tassemarker - där ädelfisken vakar som mest och myggen trivs som bäst.

Här berättar författaren om människor som funnit sin plats i den vackra men kärva naturen. Bland andra Kristina som är född i kåta, Hjalmar som matar sina örnar och spanjorskan som älskar sitt Liedakka.

Här finns också platser där det begåtts skamliga övergrepp i det förgångna - av respekterade män med position i samhället. En av dessa var prosten Lars Levi Laestadius som smög om natten för att hjälpa rasbiologer att plundra samiska gravar.

Nazismens ansikte

Bosse Johanssons senaste bok, den historiska romanen Kattmamman (2018), bygger på verkliga händelser från en mörk tid som många helst vill glömma.

Kattmamman var en fanatisk nazist och kandiderade till riksdagen. Sitt öknamn fick hon efter att ha lämnat bort sina ”faderlösa” barn. Äldste sonen försvann i Finska vinterkriget och hans lillebror tog värvning i Waffen-SS, för att sedan hamna i en massgrav.
”Hon har offrat sina söner för fosterlandet”, skrev partiledaren i nazistorganet Den Svenske Folksocialisten.

Boken avslutas med uppgifter om dåtidens högerextremism i Sverige och Norrbotten. Dessa bilagor kompletterar romanen som är informationsrik och välskriven. Eller som lektören uttryckt det: ”Här finns ett böljande och vackert språk med hög skönlitterär kvalitet i berättandet”.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.awards

Bosse Johansson tilldelades Hembygdsförbundets Årets utmärkelse 2008. Motiveringen lyder: "Bosse Johansson har i sina böcker speglat livet och vardagen i de 'glömda' byarna, vägarna och älvarna. Han har lyssnat på de röster som har funnits och finns i Norrbottens landsbygd".

Samma år fick han Överkalix kommuns kulturstipendium. Ur motiveringen: ”Barn- och utbildningsnämnden har beslutat utse Bosse Johansson till mottagare av årets kulturstipendium. Böckerna Dit vägarna bär och Flottare med färg beskriver stora delar av vår bygds historia och nutid, och kommer även i framtiden att vara ett värdefullt dokument om hembygden och dess invånares levnadsvillkor.”

År 2017 belönades han av Skogshistoriska sällskapet för boken Flottare med färg. Utmärkelsen kallas Örtug och tilldelas personer som gjort värdefulla insatser inom Skogshistoriska sällskapets verksamhetsområde. Ur motiveringen:
"Boken är en kärleksfull dokumentation av en svunnen epok då skogsarbete, kolning och tjärbränning tillsammans med flottning av timmer och tjärtunnor var viktiga näringsfång för människorna i norra Sverige. Inte minst värdefullt är att boken skildrar förhållanden i Norrbotten som är mindre omskrivna än andra delar av landet.”

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. Kattmamman (2018)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163979606

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    "Blomster für mein sohn, Er heisst Per-Gustaf Johansson und ist ein held. Kämpfte an die kommunisten, verschwunden in Salla. Helf mir ihn zu finden, bitte, bitte!"
    Vid det här laget är Lilly så andfådd att det är svårt att höra vad hon ropar. Men ett par soldater ler vänligt och en av dem lyckas till och med överräcka en chokladkaka.

    "Mein sohn heisst Per-Gustaf! Er ist ein helt, bitte, bitte! Tot zu dem bolsjeviken!"
    Lilly söker ögonkontakt i det längsta men snart har det fullastade tåget segat sig ut ur stationsområdet. Riktning österut med målet Murmansk där ryssen ska bli en munsbit för tysken.

    I var och vartannat hus trion passerar på väg mot hemgården skymtar man ansikten bakom gardinerna; bybor som nyfiket men även föraktfullt försöker värdera det som utspelar sig framför deras ögon denna vackra högsommardag.

    På övervåningen i ett av husen står ett fönster på glänt. Någon meter in i rummet har ett litet bord placerats och på bordet en grårutig soffkudde, ett arrangemang som inkluderar en krypskytt med osäkrat gevär.
    Men den medelålders mannen gör patron ur och stänger försiktigt fönstret - med en sista hatfull blick på kvinnan i tysk uniform ...

  2. Paradis i norr (2012)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stigfinnaren
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163709494
  3. Svanesången (2010)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stigfinnaren
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163308437

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Svanesången (2010)

    Rötter och ruskor

    Naturintresset, förkärleken för detaljer och en stor portion fantasi har satt färg på mitt liv. Jag älskade att skriva uppsats under min skoltid i Överkalix. Ibland tog jag hem uppsatsboken och skrev vid köksbordet så blyertspennan glödde. Då jag gick i tredje klass (det var 1955 och innan Thore Skogman gjorde succé med Storfiskarvalsen) skrev jag en lång uppsats om en lyckad fisketur till Rönsjärv. Tillsammans med morfar L-E Andersson, morbror Tore och storebror Ulf fyllde jag båten med fisk.

    Men inte nog med det – hemresan blev minst lika givande och tröttsam:

    Halvtio på kvällen åkte vi hem men då vi kört fem minuter fastnade vi med bilen. Vi slapp upp klockan tolv på natten.

    Då vi hade kört trehundra meter kom tre älgar gående över vägen, vi höll på att köra över en. Då vi kört femtio meter till sprang en hare rakt i kofångaren. Den dog och då tog vi hem den för harkött är ju gott.

    Tvåhundra meter längre fram flög en stor tjädertupp i vindrutan och tuppade av. Vi satte tjädern under sitsen, nu hade vi en hare och en tjäder. Efter en kilometer började det gunga under framsätet. Först visste vi inte vad det var men då vi såg efter hade tjädern kvicknat till, det var den som levde om men vi slog ihjäl den.

    Ulf och jag somnade och då vi vaknade var vi hemma i Hedensbyn. Tore hade knäppt oss i bilen då vi låg och sov. Klockan var halv tio då vi for från Rönsjärv och nu var den fyra på natten.

  4. Flottare med färg (2007)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stigfinnaren
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163308420
  5. Dit vägarna bär (2006)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stigfinnaren
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9197634700