Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.earlier-names Stina Marsja
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Rautas
  2. Kiruna
  3. Laevas
  4. Alesjaure
  5. Sápmi

Stina Inga

1974 Kiruna

- Oavsett vilken tillhörighet vi har så delar vi samma känsla. Andras berättelser är våra berättelser.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.author-presentation

Min första diktbok kom ut när jag var 20 år, med hela framtiden för mig och med en insikt att jag faktiskt levde i en annan kultur, i ett annat liv än mina få svenska vänner. En annan verklighet. En annan vardag med andra sociala normer och värderingar än majoritetssamhället.

Jag känner mig aldrig så främmande som när jag är bland svenskar och jag blir lätt frustrerad när jag ska försöka förklara något på svenska som jag med lätthet hade kunnat säga med ett ord på samiska och direkt bli förstådd. Under en period i livet låste sig allt och jag hade inte möjlighet att uttrycka mig, varken i skrift eller tal, alla tankar och känslor som ville ut var inlåsta i en total tystnad. Det är en befrielse att igen ha utrymme att använda mig av orden, fast nu med en annan intention och erfarenhet än dom första dagbokssidorna och dikterna.

Stina Inga, januari 2019

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

Stina Inga är född och uppvuxen i en traditionell renskötarfamilj i Rautas, en by utanför Kiruna. Familjen hör till samebyn Laevas med sommarlanden vid norska gränsen, runt kebnekaisemassivet och med vinterbeteslanden sydost om Kiruna. Som barn var Stina Inga med på allt arbete som hörde till renskötseln. Hon har flyttat mellan vår-, sommar-, höst- och vinterlanden med föräldrar och syskon. – Den fasta punkten var Rautas, men jag var lika hemma i sommarvistet Alesjaure som jag var dit vi flyttade med renarna på vintern. Kiruna var mest förknippad med skolan, säger Stina Inga.

Stolt och stryk

Skolgången var svår och präglades av mobbing och slagsmål. – Som många andra barn från den samiska kulturen fick jag höra lappdjävel varje dag i skolan och eftersom jag hade samiska som modersmål blev jag retad för det också. Ju äldre jag blev, desto värre blev det. Jag slogs mycket i skolan och fick mycket stryk. Jag var stolt över min pappa som var en duktig renskötare, jag var stolt över att jag hade renar och att jag kunde samiska. Den här stoltheten krockade med det som hände på skolan, att få lappjävel bokstavligen inbankad i själen. Samtidigt så uppmuntrade våra föräldrar oss att kämpa i skolan, för ingen svensk skulle kunna säga att vi samer var outbildade och dumma. Kort sagt blev vi uppmanade att göra ett motstånd mot den syn som majoritetsbefolkningen hade på samer.

Stina Ingas föräldrar lyckades få henne att behålla stoltheten, och stärka den, över sitt ursprung.
– Jag antar att det kan vara en överlevnadsstrategi hos samer som folk. Vi har genom århundraden lärt oss att hålla vår kultur som en egen "hemlig" kultur när vi träffar den övriga ortsbefolkningen. Vi blir tidigt introducerade i en muntlig berättartradition, med släkter och personer: Och religiösa seder lever kvar, fast vi knappt kommer ihåg varför vi exempelvis ska lägga veden på ett särskilt sätt i elden.

Mormor – vän och mentor

I hemmet var nordsamiskan ett högst levande språk. Mamman simultanöversatte böckerna till samiska när hon högläste och pappan pratade konsekvent samiska med barnen. Och hon har fått hjälp av föräldrarna när hon översatte sina nordsamiska dikter till svenska. Men den viktigaste källan till språket var mormodern, som avled år 2012. Mormodern kunde alla nyanser och ord. Men hon betydde mer än så. – Mormor var min bästa vän och mentor. Mormor representerade en förståelse och förmåga att skratta och skoja men även prata om allvarliga saker. Hon var en kvinna som hade förlorat 5 barn och en make och som ändå kunde ta vara på livet. Med mormor kunde jag prata om allt.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

Stina Inga blev tidigt intresserad av dikter. Det var en lärare som introducerade den genren. Stina Inga läste även dikter i tidningar, som exempelvis i Mitt livs novell, och kände att formen passade henne. – Jag gillar inte att älta och då passar dikten, säger Stina Inga.

Hon provade att skicka in en dikt till Samefolket och den publicerades. Hon fortsatte att skicka in dikter som publicerade. Och så debuterade hon med diktsamlingen Ferten eallima joksat (1995) som är skriven på nordsamiska.

– När min generation växte upp på 1970- och 1980-talet var vi inte många som talade samiska. Det var nästan bara jag och min syster. Det blev bättre från 1980-talet och framåt. På något sätt känner jag ansvar för språket. Samiska ord och talesätt har försvunnit, språket är inte riktigt som jag känner det längre. När samer lär sig språket som vuxna blir det ett annat språk, det anpassas.

Skrivprocessen

Det är de samiska orden som kommer först till henne, hon samlar på orden och sätter samman dem. Processen har naturligtvis förändrats sedan debuten. – Jag var 20 år och på väg ut i livet. Då var det bara kul! Det är över 20 år sedan. Nu när jag skriver tänker jag efter litet mer, och funderar på hur det landar hos läsaren. Viljan att förändra världen finns fortfarande kvar och viljan att se människan. Men jag inser att det tar tid att ändra synsätt och förändra världen.

När dikterna är nedskrivna börjar översättningsarbetet. Med diktsamlingen Jámán oanehis bottu / Jag dör en kort stund (2016) involverade hon sina föräldrar för första gången. Ett berikande samarbete. – Jag har aldrig tidigare släppt in mina föräldrar i mitt skrivande. Det var jätteroligt att söka och hitta de rätta orden tillsammans!

Om böckerna

I en artikel från 1999 (En himmel fylld av kärva vindar – identitet i skrift) benämner Harald Gaski, professor i samisk litteratur vid universitetet i Tromsö, Stina Ingas författarskap som en spännande röst i den samiska l itteraturen. ”Stina Inga (1974) är en av de spännande rösterna inom samisk litteratur. Hennes debutsamling Ferten eallima joksat (Jag måste hinna ikapp livet, 1995) domineras till en början av en intensiv ungdomlig kärlek och en därpå följande nedstämdhet när kärleken bleknar och går över. Mot slutet av boken tar en annan sorts närhet och saknad vid – diktarjagets strävan efter ett friare tillstånd och att fly med fjällråkevingar.”.

Smärta och utveckling

Den till formatet lilla diktsamlingen Jámán oanehis bottu / Jag dör en kort stund (2016) är en smärtfylld läsning om våld och lögner i nära relationer. Tvekade Stina Inga att skriva om vad hon utsatts för? – Klart att jag tvekade. Ingen pratar om det, varken människorna i majoritet eller minoritet. Det är en process att skriva. Att skriva om en människas liv och vad som händer i livet. Sedan är det upp till läsaren att tolka. Det är en allmänmänsklig känsla – det var min tanke med dikterna. Oavsett vilken tillhörighet vi har så delar vi samma känsla. Andras berättelser är våra berättelser.

Lyssna på när Stina Inga läser en dikt på svenska och nordsamiska (3 min 21 s).

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.trivia

– När jag började gymnasiet insåg jag skillnaderna mellan den samiska och svenska kulturen. Skillnader på värderingar och framför allt den stora skillnaden att planera när andra familjer skulle resa någonstans. I min vardag kunde vi aldrig bestämma ett datum när vi skulle fara. Vi var så styrda av väder och vind och renens vandringar. Men när vi ändå skulle iväg var vi förberedda. Och som barn fick vi ta plats i de vuxnas värld. Vi kände oss aldrig i vägen för dom vuxna.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.sources

Intervjuer med författaren, telefon och e-post.

90-tal, 1999 nr 30, s 44-47. Land 1999, nr 45, s 34-37.
www.samer.se/5129 ”Saker och ting gör ont! Jag vill visa att det finns ett liv efter smärtan också”, publicerad 2016-03-22.
DAT. Förlagsinformation om Jámán oanehis bottu /Jag dör en kort stund.

Nio – antologi om nio norrbottniska poeter (2002).

2009 Skilli coavdagat coavjji dievva / Med magen full av skramlande nycklar, under namnet Stina Marsja.
2016 Jámán oanehis bottu / Jag dör en kort stund (DAT förlag).

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. Jámán oanehis bottu (2016)

    Undertitel Jag dör en kort stund
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Northern Sami
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher DAT
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9788290625837

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Ur Jámán oanehis bottu / Jag dör en kort stund (2016)

    Oktii mus ledje čáppa,
    litna, liegga iđidat
    Go čalmmiid rahpen
    su modji dego liehmu biegga
    leabbanii goruda birra
    Njávkkai
    Liggii

    Botkejuvvon ijaid maŋŋel,
    duššan nieguiguin
    dorvvuhisvuohta
    šattai oassi
    eallimis

    En gång hade jag varma,
    lena, underbara morgnar
    Jag vaknade med hans skratt runt min kropp
    Slingrande,
    smekande,
    värmande

    Efter avbrutna nätter
    med sönderslagna drömmar
    blev otryggheten
    en del av livet

    //

    Mon hálidan njaccastit sus liikki eret
    Guođđit su garjjáide biebmun
    Mon hálidan su ristii heŋget

    Mon hálidan dollaspáidara coggalit su bahtii
    Ovtta spáidara juohke giellása dihte

    Mon hálidan bastilis geđggiid su nala bálkut
    Ovtta geađggi juohke uhkádusa dihte man son vašiin čearggui
    Ovtta geađggi juohke gatnjala dihte mii baluin golggedii
    Mon ballán
    Mearridan guođđit bákčasiid
    iežan duohkái

    Jag vill klösa huden av honom
    Lämna honom som mat åt korparna
    Jag vill se honom korsfäst

    Jag vill att han ska piskas naken
    Ett slag för varje lögn
    Ett slag för varje undanhållen sanning

    Jag vill att han ska stenas
    En sten för varje hot han vrålat ut
    En sten för varje tår jag fällt av rädsla

    Jag blir rädd när hatet väcks
    till liv
    Och beslutar mig för att
    lämna smärtan bakom mig

    //

    Mon hálidan vel aktii čuožžut
    boršu johkagáttis
    mojonjálmmiid
    Inge beroštit
    in mastege

    Hálidan dovdat biekka fas
    gaikut vuovttaid
    biktasiid
    Spihččet muođuid

    Hálidan fas čuožžut
    boršu johkagáttis

    Jag vill ännu en gång stå
    bland virvlande vattendroppar,
    skrattande,
    utan en tanke på
    någonting

    Jag vill känna vinden slita
    i håret,
    i kläderna
    Jag vill stå i ett virvlande vatten

  2. Skilli coavdagat coavjji dievva (2009)

    Undertitel Med magen full av skramlande nycklar
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Northern Sami
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Stina Marsja
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789163349386

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Jus livččiide diethán visot meid suoládan
    Jus livččiide diethán makkár noađđi mus lea
    Juohke áidna niegu meid lehpet niegadan
    lean alccen oamestán
    Juohke sávvaldaga,
    ráhkisvuođa ja doaivvu
    lean suoládan

    Ja jus dii vel livččiide diehtan
    meid dagan iežan suoladávviriiguin
    giđaijaid go jienat luitet
    cáziid giddagasain
    ja iđđesbeaivi
    ivdne cugŋo ruoksadin

    Om ni bara visste allt jag stjäl
    Om ni bara visste vad jag bär med mig
    Varenda dröm ni någonsin har drömt
    har jag tagit som min egen
    Alla era önskningar,
    kärlek och förhoppningar
    har jag stulit

    Och hade ni vetat
    vad jag gör med mitt stöldgods
    under vårnätterna,
    när isarna släpper
    sitt grepp om vattnet,
    och morgonsolen
    färgar skaren röd

  3. Nio (2002)

    Undertitel Katarina Kieri, David Vikgren, Mona Mörtlund, Anita Nilsson, Peo Rask, Stina Inga, Maria Vedin, Gunnel Javåsen, Mattias Alkberg
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher Black Island Books
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.contributors
    1. Nuottaniemi, Andreas B
    2. Johansson, Nicke
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9197279285

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Jag slutade vänta
    när jag såg
    fjällvråken skrika
    vid Njuikkustak
    Och när vajan väntade
    på sin kalv i tre dygn
    vid stenrengärdet
    Ungarna hade frusit ihjäl
    Renkalven drunknat
    Jag begravde mig
    i min sorg

  4. Ferten eallima joksat (1995)

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Northern Sami
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.publisher DAT
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 8290625286

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Stort tack till Stina Inga som har översatt dikten till svenska speciellt för den här publiceringen.

    Áiggun eallima čađa dánsut
    gehppes, movttegis lávkkiiguin
    Áiggun mánu čuovggas dánsut
    vilges, buhtis muohttaga nalde
    Čakčaeatnamis
    bievllaid badjel
    suttiid rastá áiggun dánsut
    Geahččat go guovssahas libarda
    dego du gáktehealbmi
    Ja áiggun
    suinna maid
    dánsut
    Áiggun oappáin, vieljain, ustibiiguin
    lihkolaš boahtteáigái dánsut
    Dánsut mierkka čađa
    Dánsut dan gáržžes, geađgaás bálgá
    mii doalvu ovddosguvlui
    Dánsut okto jos lea bággu
    Áiggun eallima čađa dánsut
    gehppes
    movttegis lávkkiiguin

    Jag ska dansa genom livet
    med lätta, glada steg
    Jag ska dansa i månens sken
    på vit, ren snö
    I höstmarkerna
    över barfläckarna
    över isvakarna ska jag dansa
    Jag ska titta på norrskenet
    när det fladdrar som nederkanten på din kolt
    och jag ska dansa med norrskenet också
    Med min syster, min bror, mina vänner
    ska jag dansa mot en lycklig framtid
    Jag ska dansa genom dimman
    Jag ska dansa på den smala, steniga stigen
    som för mig framåt
    Jag ska dansa ensam om jag måste
    Jag ska dansa genom livet
    med lätta
    glada steg

Boktips