Key not found: norrbottensforfattare.view-author.return-link
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.geographical-connections
  1. Kuivakangas
  2. Övertorneå
  3. Tornedalen
Key not found: norrbottensforfattare.view-author.media-urls
  1. www.youtube.com/watch?v=JG22qUyTfuM

Rita Simu

1953 –

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.author-presentation

Med rötter på bägge sidor om Torneälven och uppvuxen djupt rotad i den meänkieliska kulturen borde det ha varit självklart för mig att skriva om livet och människorna i Tornedalen. Men nej, istället gick jag i många år och bar på en romanidé som skulle vara ett relationsdrama mellan en patient och en sjuksköterska. Men ödet kom emellan och ändrade mina planer.

När jag intervjuade mamma om hennes uppväxt under kriget väcktes mitt intresse för Tornedalens historia och hur livet tilldragit sig här under krigsåren och framåt. Det har nu resulterat i tre romaner och nu känns det självklart att Tornedalen är mitt universum och att det är om livet här jag ska berätta.

Helmi, en av romanfigurerna med en stark ödestro, skulle ha sagt; se oli meiniki, det var meningen. Jag är beredd att hålla med henne och min tornedalska identitet kommer att genomsyra även mitt framtida skrivande.

Rita Simu, 2019

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-author

— Jag är en typisk tornedaling. Mamma är från Finland och pappa från Kuivakangas. Jag och mina sex syskon växte upp på vår bondgård i Kuivakangas. Bondgården har anor från 1700-talet, en gammal släktgård. Jag bor i en villa inte långt från min barndoms bondgård, berättar Rita Simu.

Men det har ju hänt en hel del annat i författarens liv innan hon återvände till Kuivakangas.

Gropen i Malmberget

Efter skolan jobbade hon som sjukvårdsbiträde men kände hon att hon ville utbilda sig, komma vidare. Hon var tidigt klar över att det var sjuksköterska hon ville bli. Efter examen flyttade hon till Gällivare, januari 1977, eftersom det var brist på sjukvårdspersonal där.
— Jag blev kvar i 15 år. I Gällivare träffade jag min man och vi fick tre döttrar.

Familjen bodde i Malmberget och när hon var föräldraledig med yngsta barnet kände hon en längtan att flytta därifrån.
— Jo, gropen närmade sig vårt hus. Jag ville inte att mina barn skulle växa upp vid en grop, att det skulle bli deras barndomsminne. Jag föreslog för min man att vi skulle flytta till Kuivakangas och han gick med på det.

Planeringen och ödet

Rita Simu gick och bar på en berättelse i över 20 år. Hon ville skriva om möten mellan patient och sjuksköterska, hon hade många sådana under sina nästan 40 år i yrket. Det var ett fint möte med en döende patient som startade processen. En dag upptäckte hon att tiden fanns för att skriva den här boken, barnen var utflugna.
— Men först ville jag hinna intervjua min mamma om hennes uppväxt i Finland under krigsåren. Hon hade varit med om så mycket.

Samtalen med mamman gjorde att Rita Simu bytte fokus, det kanske var ödet? Just det öde som kom att få en stor roll i böckerna om Tornedalen under krigsåren. Hon använde sin mammas erfarenheter, hon plockade olika fragment och skrev ihop sin familj. Den första romanen startar år 1939.
— Det blev så enkelt att skriva fler böcker när jag redan hade min familj i huvudet. Och i den tredje boken så bestämde jag att tuberkulosen skulle vara bakgrundshistorien. Jag har faktiskt fortsatt med min gamla familj och nu vill jag närma mig 1960-talet, för Kaisa vill bli sjuksköterska. Men jag vet inte om det blir en ny roman, vi får se hur blir med det.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.about-authorship

Rita Simu debuterade 2014 med Dit vägen leder. Den kom att följas av ytterligare två böcker om människorna i tornedalen, i tidsperioden runt andra världskriget.

Folkbladet skriver den 15 januari 2016 (Anneli Eriksson): "Mig veterligt har det inte skrivits så mycket om kvinnors liv i Tornedalen. Så välkommet då att läsa Rita Simus debut Dit vägen leder, som handlar om tre starka kvinnor i en liten by nära gränsen till Finland. [...] Jag har haft svårt att lägga ifrån mig den här boken. Rita Simu skriver bra, bitvis rörande i en bok som dessutom blir mer och mer spännande ju längre man läser. Det här är en brokad över livet i Tornedalen där kvinnorna är starka, intuitiva och kännande. Eftersom min släkt kommer därifrån är jag stolt över detta.".

Värmande omdömen

Två år senare kommer den andra romanen, Ängeln vid din sida. Recensenten Anne-Charlotte Östman, (Litteraturmagazinet den 9 september 2016) ger värmande omdömen: "Rita Simu är fenomenal på att beskriva naturen och de olika årstiderna. Dialogerna är levande med finska inslag, och människorna kärleksfullt skildrade. Jag kommer att tänka på namnkunniga författare som Sara Lidman och Vibeke Olsson.".

Även för den senaste delen i romansviten, Innan sista löven fallit (2018), får författaren uppskattande recension: "Romanserien har växt till ett kulturhistoriskt dokument om livet i Tornedalen, när kvinnorna fortfarande mjölkade korna och kokade kaffe på vedspisen, och männen plöjde sina åkrar och högg timmer i skogen. Jag läser gärna en fortsättning." skriver Sven Nyberg i Norrbottens-kuriren (10 december 2018).

Varför roman?

Det är mammans barndomsupplevelser som ligger till grund för Rita Simus författarskap. Men hade böckerna kunnat skrivas i en annan genre, exv som en diktsamling?

— Jag har skrivit dikter innan. Men det var mest för eget behov, för byrålådan och ingenting som jag ens tänkt på att publicera. Så nej, det hade inte kunnat bli något annat än romanformen. Det är min sätt att berätta. Kanske att jag vill prova att skriva noveller.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.awards

2019 Hilja Byström-stipendiet. Motivering: Tre romaner som i Hilja Byströms anda gestaltar en brytningstid i Tornedalen. Berättelser som berör, karaktärer som lever och ger en autentisk bild av Tornedalen.

2019 Allan och Britta Lehtos stipendiefond. Motivering: För sin trilogi om livet och människorna i Tornedalen.

2016 Övertorneå kommuns kulturstipendium. Motivering: Rita lägger mycket tid på research, genom att forska och intervjua äldre minnesgoda människor samt söka gamla journalfilmer och tidningsartiklar. Rita Simu behärskar den svåra konsten att fängsla läsaren på ett sådant sätt att det bara med största svårighet går att lägga romanerna ifrån sig.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.trivia

— Jag är beroende av att läsa! Jag har alltid läst väldigt mycket. Jag försöker läsa aktuella böcker som är omtalade. Jag har läst väldigt mycket om krigs- och efterkrigstiden, både romaner och dokumentärer. Men inte deckare, inte nu längre, säger Rita Simu.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.sources

Intervju och godkännande av publicering från författaren.

Inlästa titlar: Innan sista löven fallit.

Artiklar och recensioner
Norrbottens-Kuriren 12 oktober 2018, 27 augusti 2016 och 25 november 2016.
Norrländska Socialdemokraten 9 januari 2019.
Folkbladet 15 januari 2016.
Litteraturmagazintet 9 september 2016.
Bloggen Boklysten 24 augusti 2016 och 8 januari 2015.
Tornedalingar.se 8 oktober 2014, länk till artikeln.
Youtube, länk till boksläpp av Dit vägen leder.
Meänraatio 23 augusti 2016.

Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works

  1. Innan sista löven fallit (2018)

    Undertitel roman
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789188843081

    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.sample-text

    Tankarna gled iväg till barndomshemmet i Finland. Hon och Jussi var ute och lekte. Det var sommar och de var barfota. Fötterna mindes gården med varenda liten sten. Solen värmde de bara armarna och benen. Några envisa myggor kretsade runt hennes huvud och hon viftade bort dem. Mor stod på trappan och vinkade åt dem att komma in. Far tog av sig skjortan och gick med bar överkropp över gården. Hon såg sig själv sitta i mors varma famn och dofterna var så bekanta och trygga. Mor strök henne över håret och sa, Kaisa minun pikku tyär, Kaisa min lilla flicka.

    Långt borta hörde hon frökens mässande, men hon försökte stänga det ute. Hon ville vara kvar i det varma trygga. Åh, om hon kunde bli fri som en fågel, flaxa med vingarna och flyga upp mot himlen. Hon blundade hårt och tänkte intensivt på sin önskan och det var då det hände.

    Det var som om hon upplöstes ur sin kropp och svävade upp mot taket. Hon flög ovanför kamraterna och hon såg sig själv i skamvrån. Så högt uppe hon var, men hon var ändå inte rädd för att falla. Hon såg flickornas hårbotten och flätorna och hon såg Astrids hårknut och de gråa håren som stack fram. Och hade inte Olle löss i håret. Han kliade sig oupphörligt.

    Hur länge seglade hon vid taket? Tiden hade tappat sin betydelse. Hon var inte längre flickan som stod i skamvrån.

    Hon var fri, fri som en fågel och ingen kunde nå henne.

    Ingen kunde göra henne illa.

    Hon var stark och hon visste att ingenting var omöjligt för henne.

  2. Ängeln vid din sida (2016)

    Undertitel roman
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789187899300

  3. Dit vägen leder (2014)

    Undertitel roman
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.language Swedish
    Key not found: norrbottensforfattare.view-author.works.isbn
    1. 9789187899041

Boktips

  1. Innan sista löven fallit

    Review by: Yvonne M Nilsson

    ”Nu kan Kaisa ställa sig i skamvrån, sa fröken. [….]. Kom ihåg att det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål.” Året är 1949 i Tornedalen.

  2. Dit vägen leder

    Review by: Kristina Ström

    När Laura såg slädskjutsen komma förstod hon att någon kom med bud om att hennes man Kalevi hade avlidit, Det ofattbara hade hänt. Med denna tragiska händelse inleder Rita Simu sin roman Dit vägen leder som utspelar sig i Tornedalen och tar sin början en kall januaridag 1939.