Punkpapporna

Hur skulle det vara att ha två pappor som är punkare? Och vad är egentligen en punkare? Stämmer det att de sover på dagarna och lever om på nätterna? Och vad äter de egentligen – kan det vara kåldolmar?

Detta är en humoristisk berättelse som behandlar de fördomar vi kan ha om dem som är annorlunda. Den handlar även om vänskap och om att våga släppa in en ny person i kompisgänget, någon som är avvikande från normen och på så sätt samtidigt lite spännande.

Sista dagen innan sommarlovet får klasskompisarna Siv, Martin och Vera reda på att en tjej som ska börja i klassen till hösten ska komma på besök efter lunch. Det sätter igång en massa spekulationer kring vem hon är, var hon kommer ifrån, om hon är snäll och vilka hennes föräldrar är. Martin har sett dem komma med flyttlasset och de verkar minst sagt lite märkliga. De har bland annat en hel del lustiga saker.

Timmarna segar sig fram men så är stunden inne – det knackar på dörren till klassrummet. In stiger den nya flickan Cornelia och därefter kommer hennes pappa, och det är verkligen inte vilken pappa som helst. Han har svarta snäva byxor som ser för små ut, en rosa och vitrandig tröja och en svart kort jacka - och håret står rakt upp.
”Men det var inte över än, för in stegade en pappa till, med nästan likadana kläder och en ännu större tuppkam, som var grön. Martin ställde sig upp och pekade på en av punkarna och ropade; Kolla vad fränt! Två punkare!”

På skolavslutningsfesten bjuder en av Cornelias pappor in alla barn och föräldrar till Cornelias födelsedagskalas.  Martin, Vera och Siv blir väldigt nyfikna, samtidigt är de lite fundersamma. Ska de våga gå? Efter en del velande så ger sig ändå klasskompisarna iväg till kalaset, och det blir inte alls som de trott.

Det är en härlig vinkling att det faktum att Cornelias pappor är punkare med konstiga kläder, frisyrer och vanor står mer i fokus än att de är två av samma kön. Berättelsen tar på så sätt upp att barn kan ha andra föreställningar om vad som är annorlunda, än vuxna, vilket jag finner väldigt positivt. Men familjekonstellationen ignoreras dock inte helt, barnen har en del lustiga funderingar kring den.

Det är en bok som jag tror passar för barn i den tidiga skolåldern och jag tänker att den kan lämpa sig väl för högläsning. Det har kommit ut en till bok om punkpapporna – Punkpapporna i London.

Liz Wennberg är från Norrbotten och bor i Luleå.

llustrationer: Andrea Femerstrand

Wombat förlag, 2010.

Skrivet av Michaela Rings.

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Webbredaktionen den 10 februari 2016