Rose-Marie Huuva

Logotype för norrbottensförfattare


 

Fotograf:  Magnus Liam Karlsson

 

Egen presentation | Författarskapet | Om författaren | Priser | Kuriosa | Låna och läs | Källor
Provläs:  | Ur Galbma Rátnás (1999) | Ur Kall kamrat (2001)

 

Egen presentation

Född i Rensjön, Gabna Sameby, bosatt i Giron/Kiruna.
Jag är mor, Áhkku/mormor, poet, bildkonstnär och resenär.
Jag har levt i tusen år, så stora har förändringarna varit under mitt liv.
En tid som nu bara finns i mina drömmar och i minnets gömslen.
Händelser som berör mig försöker jag skildra i mina dikter och i min bildkonst.
Jag skriver på mitt modersmål nordsamiska, mina dikter är översatta till sydsamiska, svenska, finska, engelska, isländska, grönländska, ryska och spanska.

Jag sjunger alltid när jag packar min väska. Mitt liv och mitt arbete är så skiftande, jag vet inte alltid vart det för mig. Under åren har jag fått förmånen att resa till många spännande platser i världen.

Rose-Marie Huuva, april 2011

Författarskapet

Rose-Marie Huuva är bildkonstnär och poet. Från början publicerades hennes poesi i tidskrifter och antologier, första gången 1981.

Det stora lyriska genombrottet kom vid debuten med diktsamlingen Galbma Rádná (1999). Boken nominerades dessutom av den samiska språkgruppen till Nordiska rådets litteraturpris 2001 och hon blev då den första samiska författaren från Sverige som nominerats till detta prestigefyllda pris. Galbma Rádná utgavs på svenska 2001 med titeln Kall kamrat.

Det är ingen hemlighet att hennes kalla kamrat är den cancer hon drabbades av i mitten av 1990-talet. Det är starka känslor som förmedlas i diktsamlingen och både bokens layout och dikternas innehåll följer samma linje, från blågrå kyla till ljusare vit med en klarröd tråd – en blodåder - som bokmärke. Rose-Marie Huuva har också infogat svaga svart-vita fotografier från uppväxten i boken. Författaren har fått fina omnämnanden för Kall kamrat. Bland andra skriver Gunnar Balgård i Västerbottens-Kuriren (2001-03-10): ”Hon har i sin diktsamling formulerat sin smärta, ylat och hulkat under den, jämrat sig och vädjat på sitt korta språk, men inte fallit offer.”

Ii mihkkege leat -  Ingenting är

I en antologi från 2006 utgiven av Podium, Viidát – divttat Sámis = Vidd – dikter från Sápmi, med parallelltext på nordsamiska och svenska, medverkar Rose-Marie Huuva med en svit dikter tillsammans med Inghilda Tapio, Thomas Marainen och Simon Marainen.

Samma år, 2006, utkom Rose-Marie Huuva även med en separat diktsamling på nordsamiska, Ii mihkkege leat. I en direktöversättning till svenska lyder titeln Ingenting är. I en recension i Samefolket (2006, nr 4, s.40) skriver Elin-Anna Labba: ”Ii mihkkege leat är en titel som träffar stämningarna i boken väl. Den är uppdelad i kapitel som alla har ett tema: det samiska arvet som tiderna förändrat, resande, kärlek, död och moderskap. Över allt det ligger en vacker men väldigt sorglig ton. Det är delvis nostalgi och saknad över det som gått förlorat, men också ren sorg över att ha tappat de människor som betytt mycket, och som jag tolkar det, en känsla av att ha mist något av sig själv genom de förlusterna.”

Om författaren

Rose-Marie Huuva har i många år arbetat som framgångsrik konstnär. Hon har haft utställningar runt om i världen, bland annat i Japan, Island och USA.
Rose-Marie Huuva är en betydelsefull företrädare för den samiska kulturen. Detta har fått sitt uttryck bland annat i att hon var inbjuden konstnär vid vinterolympiaden i Lillehammer 1994 och att hon tillsammans med författaren Jan Kjærstad invigde Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2001 vars ena tema var samernas och andra urbefolkningars litteratur.

Med diktsamlingen Galbma Rádná (Kall kamrat) och nomineringen till Nordiska rådets litteraturpris uppmärksammades hennes diktning långt utanför det samiska samhället.

Rose-Marie Huuva är utbildad textilkonstnär, men kallar sig själv bildkonstnär eftersom hennes konst även består av objekt, installationer och skulpturer med inslag av bland annat renhorn och renskinn.

Den samiska kulturen anses vara en särskilt god jordmån för multikonstnärer, vilket Rose-Marie Huuva påpekat i olika intervjuer.

Priser

År 2003 tilldelades hon Rubus Arcticus, Norrbottens läns landstings stora kulturstipendium, med motiveringen: ”Konstnären och poeten Rose-Marie Huuva söker, med en mångtusenårig samisk tradition som grund, nya tillämpningar för de traditionella materialen. Hon laddar dem med nya betydelser och sällsam poetisk bärkraft.”

Kuriosa

Rose-Marie Huuva var en av konstnärerna som deltog i Polarexpeditionen Beringia 2005. Om detta skriver hon i Provins 2005, nr 2-3, s. 67-71.

Texten ägs av Norrbottens länsbibliotek >>>

 

Provläs

Ur Galbma Rátnás (1999)

Go áigi lea ollášuvvan
hálidan jápmit ráfin

Ii dárbu lea doalahit heakkan
jus galbmasii lean juo gáidan

De bivddán du
gii leat mu bálddan

Ráhkis mu
bosát čuovgga

Láže mu liegga
litna duolji nala

Muzet
borgeduollji
lea čábbámus

Muorraullut
leat nu garrasat
ja galbmasat

Gii
dat gilvá liedi
giddat
cahkkeha gintala
dálvet
Muitá
ja njávkkasta
dan galbma geadggi
man vuolde
mon velohalan

Dego árrandolla jáddá
go loavdaga luvve ja johttá
biegga jáddada maŋemus ášu
njamasta gunaid
válda ollái
botkala duottarjávrri čáhcái

Dego árranášu gutna
hálidan savdnjiluvvot biekkain
badjel ábiid
guohtuneatnamiid
nirbet goalke čáhcegierraga
ruovttoluotta
eadnán eatnamii

Olmmoš riebut
leat nu roahkkadat
illude
ráhkiste
suhtade
nagode eallit
vaikko galge jápmit

 

Ur Kall kamrat (2001)

När jag levt min tid
vill jag dö i fred

inte hållas vid liv
när jag färdats bortom
den jag är

då ber jag dig
som är nära

älska mig
blås ut ljuset

Bädda mig ned
på mjukt renskinn

det brunsvarta
höstskinnet
är vackrast

träull
hårt
kallt

Vem
planterar blommor
på våren
tänder ljus
om vintern

minns
smeker lätt
kalla stenen
jag vilar under

Som när arranglöden kolnar
kåtaduken rivs för flytten
vinden släcker sista glöden
sveper askan tar den med sig
strör den över fjällsjöns vatten

såsom arraneldens aska
vill jag också strös för vinden
över myr och betesmarker
krusa stilla vattenspegeln
komma hem till modern jorden

Människostackare
så modiga
älskar
grälar
gläds
orkar leva
trots att de skall dö

 

Låna och läs