Sommartips från Kristian

Visst har du hört talas om de asimovska lagarna?

Sommar banner Kristian
 

Om robotar och att erövra universum

Du kanske har hört det där om robotikens tre lagar – de asimovska lagarna? Senast jag hörde dem var i den svenska tv-serien ”Äkta människor”. Och de har använts i andra sammanhang där robotar funnits med i en historia. Kanske det kan vara något att fördjupa sin läsning i den sommar som är framför oss.

Upphovsmannen till robotikens tre lagar hette Isaac Asimov (1920-1992). Isaac Asimov tillhörde en generation av anglo-saxiska science fiction-författare som fått noveller publicerade i fantastik-magasin i slutet av 1940-talet och in i 1950-talet. Efter andra världskriget framträdde ett antal namn: Ray Bradbury, Arthur C Clarke, Robert A Heinlein, Clifford D Simak och Theodore Sturgeon för att nämna några. De tvekade inte att skriva om mänsklighetens framtid med stora penseldrag. De kunde se teknikens landvinningar, förändringar i människans biologi och avigsidor och applicera dem på framtiden, även om samtiden i många av verken trots allt lever kvar.

Förvånande avslut

För de som känner till Isaac Asimov känner också till hans robotnoveller och hans imperiebyggande i Stiftelse-trilogin. Grunden för den senare är även här noveller som följer ett Vintergatsimperiums fall och arbetet för att skapa ett nytt imperium grundat på handel och vetenskap. Många av alla dessa noveller har det gemensamt att presentera ett mysterium som ska lösas och upplösningen ska gärna vara oväntad. 

Det här med att bli förvånad är ett återkommande drag inom science fiction som kan kopplas till en ännu större känsla – ”sense of wonder” – en känsla av förundran. En förundran över människans och universums möjligheter att verka och betyda något i världsalltet. En sådan optimism behövdes efter andra världskrigets fasor med utrotningsläger, ödeläggelser och atombombsfällningar. Att skapa sitt eget ”liv” med robotar eller fara ut bland stjärnorna är oemotståndliga ingredienser i skapandet av något vetenskapligt meningsfullt.

Någonstans vid 1980-talet började Isaac Asimov försöka pussla ihop de två olika novellbyggena: de robotar han skrev om i en nära framtid, och det Vintergatsimperium som låg långt in i framtiden. Då kom en rad romaner som skulle förklara vår planets öde och varför den glömdes bort till förmån för en kolonisation av Vintergatan.

1950-tals-retro

Det är ofta pratigt. Och jag upphör inte att förvånas över de namn han ger sina figurer långt in i framtiden: Hari Seldon, Munn Li Compor, Harla Branno, Eto Demerzel är några få exempel. Och inte heller ska man räkna med något normkritiskt tänkande. Den ”stackars” Susan Calvin i robotnovellerna är intelligent men faller in under stereotypen ful vetenskapskvinna.

Så vill man uppleva något slags framtida 1950-tals-retro, med mysterier och förklaringar, är Isaac Asimovs robotnoveller, de romaner som försöker binda ihop alltihopa däremellan tills människan dominerar i galaxen Vintergatan något att ge sig på.

En lista över robotnoveller, robot-, imperie- och stiftelseromaner finns på Wikipedia >>>

Så läs på – och njut av den sommar som ska komma!

Här kan du läsa fler Bibblotips >>>