Stallo

När Emelie Demant Hatt i början av 1900-talet uppmuntrade och drev på Johan Turi för att skriva Muittalus samid birra (En bok om samernas liv), förekommer där figurer som har samlingsnamnet Stalo. Det är inga kärvänliga existenser, utan en blandning mellan knotiga jättar och människor, hämningslösa som få och ställer till det ordentligt i samernas liv. Det är bråk och kiv, och strid på liv och död.

Nu när Stefan Spjut, som bland annat arbetat som kulturredaktör på Norrbottens-kuriren, kommit med romanen Stallo, utspelar sig stora delar av den mycket riktigt också i Sameland. En av utgångspunkterna är ett fotografi taget från ett flygplan av en fotograf som är en litterär kalkering av Sven Hörnell, den fotograf som under 1900-talet var verksam i Riksgränsen. Författaren blyges dock inte alls att använda sig av verkliga personer. John Bauer och den legendariske ”farbror Sven”, radiomannen Sven Jerring, är personer som dyker upp i berättelsen.

Kortet taget från ett flygplan av den fiktive fotografen skymtar en obestämd mänsklig skepnad ridande på en björn.

Barnbarnet till den fiktive fotografen är närmast besatt av att få reda på vad som egentligen syns på fotografiet. Parallellt skildras en sektliknande ledare som driver sina underhuggare att till varje pris dölja vad det är.

Efter en smått trög start får romanen sådan fart att man till och med accepterar de konstigheter som styr berättelsen, där det finns figurer som har omänskliga krav och inte är behagliga att ha inpå livet.