Jag heter Beata
Vilken underbar liten pärla för 7 till 100-åringar! Rolig, sorglig, vardaglig och utspelar sig i Norrbotten – den har allt.
Beata har en storebror som hon aldrig träffat som är död. Han hette Sven och var jättesjuk innan han dog. Beata tror att det är därför ingen hemma tycker synd om henne när hon till exempel gör sig illa. Mamma säger bara att hon ska sätta på ett plåster. Beata tänker att när hon får barn ska hon tycka synd om dem hela tiden.
Ingen pratar om Sven med Beata och hon har så mycket hon skulle vilja fråga om, men hon märker att mamma och pappa blir så ledsna då, så hon låter bli – men funderar desto mer.
Kär i kusinen
Hennes mormor bor i Kainulasvaara och Beata tycker att det är tråkigt att de inte kan prata med varandra – mormor kan nämligen bara finska och det har Beatas mamma inte lärt henne. I Kainulasvaara finns också Beatas kusin A. Han är 15 år och hans namn är hemligt eftersom Beata är kär i honom – och kompisen Sagas storasyster Idun tycker inte att det är fräscht att vara kär i sin kusin.
Den här boken är en härlig läsupplevelse för gammal och ung även om den nog främst är tänkt för lågstadiet.