Tusen år i lappmarken

Tacitus berättade om dem. Egil Skallagrimsson berättade om dem. Tusen och åter tusen dokument och berättelser vittnar om dem. Ändå är samernas historia ganska okänd för de flesta och omspunnen av många myter. Här punkteras många av dessa.

Historien har ljusa och mörka kapitel och tyvärr utspelar sig många av de mörkare i vår egen tid.

Många tror säkert att samer från att ha varit förtryckta och förföljda genom århundraden äntligen har börjat få rättvisa gentemot den svenska staten. Vi har ju till exempel fått ett sameting. Men det vänder man upp och ner på här och visar att historien kan berättas nästan tvärtom. Här lär vi oss att i äldre tider var samer jämställda med övriga svenskar, ibland till och med större rättigheter enligt lagen.

Nationalistisk väckelse

Många av dessa lagar gäller fortfarande, men det är i vår tid man har börjat strunta i dem. Rättigheterna berodde inte på att gamla tiders kungar anade vad som skulle stå i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter flera hundra år senare. Men man gjorde goda affärer med samer. Det var helt enkelt lönsamt att vara human. Det utesluter förstås inte att det har funnits förtryck i äldre tider också.

Den nationalistiska väckelsen under 1800-talet gjorde att samerna för första gången började ses som en främmande grupp i samhället. De ansågs representera en gammal livsform som snart skulle dö ut. Från att ha varit en tillgång för landet blev de ett problem när malmen skulle brytas, vattenkraften byggas ut och skogen avverkas. Mot dessa mäktiga intressen vägde lagen lätt och man började helt enkelt strunta i den. Utan påföljd från myndigheter och rättsväsen. Och där är vi ännu. Samer må synas i media, i debatten och politiken, men sin rätt har de inte fått tillbaka.

Engagemang

Boken är en mycket kunnig och insatt sammanfattning av samisk historia. Den är ingen partsinlaga, även om författarnas engagemang för samiska rättigheter lyser igenom. Lilian Ryd är journalist och författare och har tidigare bland annat skrivit böckerna Kvinnor i väglöst land (1995) och Vi åt aldrig lunch (2004) och Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna (2013). Tomas Cramér är jurist och landets främsta expert inom juridik kring samiska frågor.