Urban Andersson

- Om mina dikter finns måhända en del att säga, dock inte av mig.


 
Urban Andersson författare

Fotograf: Magnus Liam Karlsson

 


Egen presentation | Författarskapet | Priser | Om författaren | Låna och läs |
Provläs:  | Ur Den andra natten (2013) | Ur Stjärnor Drömmar Mörka vatten (1996) | Ur Det hemliga ljuset (1990) | Ur En tid under örnar (1965)

Norrbottensförfattare


Urban Andersson

Om mina dikter finns måhända en del att säga, dock inte av mig. De har kommit till mig från ett land jag inte vet mycket om, men som representerar konsistensen i mitt öde och som jag ständigt längtar till.

 

 

Egen presentation

Om mina dikter finns måhända en del att säga, dock inte av mig. De har kommit till mig från ett land jag inte vet mycket om, men som representerar konsistensen i mitt öde och som jag ständigt längtar till. Jag inbillar mig ibland att jag under mitt långa skrivarliv kanske har lyckats åstadkomma åtminstone en handfull dikter som är riktigt bra.

Om ”Urban Andersson” kan man säkert också säga en del, men allt det är i så fall enligt min mening skäligen ointressant. Ändå: Jag är som mina vänner vet uppvuxen med och skolad i ett ressentiment, ibland hat, som är kommunismens fasansfulla ansikte och själ, och som det nästan tog ett helt liv att befria sig ifrån. Jag lever visserligen i detta land och i denna tid men känner mig oftast som en främling där - i den pinsamma konformismens paradis. Trösterika ting finns ju: Vänskapen, naturen, den stora västerländska traditionens tankevärld, litteratur, musik och bildkonst – och levandet tillsammans med dem som står mig nära och som jag älskar över allt förstånd.

Urban Andersson, december 2006

 

Författarskapet

Urban Andersson har gett ut 9 diktsamlingar sedan debuten 1965 med En tid under örnar. Författarens arbetsprocess säger en del om utgivningens omfattning.
– Jag samlar ihop ett berg av anteckningar och formuleringar. Sedan kan det kanske bli dikter av det.
Den här processen tar tid och han ger sig själv den tiden. Han påverkas av naturen omkring sig på landet i Motorp, det är stenarna, träden, fåglarna och tystnaden. I diktningen finns även norrbottniska teman som ljus och mörker.

Avskalad, naturnära lyrik

2013 kom Den andra natten och diktsamlingen recenserades i Svenska Dagbladet av Magnus Bremmer (2013-10-03).
”Andersson skriver en avskalad, naturnära lyrik med ett särskilt förhållande till tystnad, tomhet och frånvaro. Erfarenheter av förlust och sorg återfinns i många dikter, och lika ofta är det just språkets oförmåga att sätta ord på sådana outsägliga, namnlösa erfarenheter som blir till lyriskt stoff.

Den andra natten är inget undantag, snarare är den en sömlös fortsättning på de närmast föregående samlingarna. Liksom där bejakas tomheten på ett buddistiskt vis. Men i dikten anas också hela tiden en förhoppning om att nå fram till orden som bär, till ett språk som trots allt lyckas formulera världen:

Letar
som en blind
bland skrynklor och veck
i hopp om att hitta
en gömma av dagg
där orden bevarat
sin fukt

Denna blinda spaning efter en tid och plats där ord och verklighet kan vägas mot varandra går att spåra genom hela boken. Det speglas i naturens flora av ljud, i en kroppsligt skildrad sjukhusvistelse, i klarsynta minnesbilder av en förlorad livskamrat.”

Publicering är inte målet

Urban Andersson har sagt att publiceringen inte är det primära målet med skrivandet. Han snarare skyr offentligheten och att tala om sina dikter. Om nu målet inte är publicering, varför skriva då?
– Min syn på världen kanske ändå kan ha betydelse för någon, säger han till norrbottensförfattare.se.

Bakom tvivlet i dikterna finns ett, om än inte stort, hopp. Urban Andersson har ett klart och tydligt inslag av sökande, andlighet, i dikterna. Detta trots att han växte upp i ett kommunistiskt och icke-religöst hem.

Hederligt levebröd

Urban Andersson arbetade som litteraturkritiker för Svenska Dagbladet i drygt 20 år men han slutade 1987 eftersom han inte orkade med det eviga mediebruset.

Urban Andersson har översatt dryga 80-talet titlar från danska och norska. Bland de översatta författarna finns Kjell Askildsen, Karen Blixen, Suzanne Brøgger, Jon Fosse, Jan Kjærstad, Helle Stagerup. Om denna översättargärning säger han:
– Den är viktig. Den är ju mitt hederliga levebröd sedan mer än 25 år tillbaka.

Priser

Urban Andersson emottog Svenska Dagbladets litteraturpris år 1990 för Det hemliga ljuset. Juryns motivering sammanfattar väl hans författarskap: ”Fjärran från den religiösa poesins schabloner rör han sig med ett språk som avvisar all svassande retorik och framstår både som maximalt förenklat och maximalt betydelsemättat”.

Samma år tilldelades han även Sten Hagliden-priset. Detta litteraturpris delades ut av IOGT-NTO till någon som verkar i Sten Haglidens anda, vilket innebär "att ta fram det ringa, obetydliga och förbisedda i naturen eller människornas värld".

För samma diktsamling, Det hemliga ljuset, fick han ett pris av Pär Lagerkvistsamfundet. Priset, som delades ut vid ett enda tillfälle: till 100-årsminnet av författarens födelse 1891, gladde Urban Andersson mycket.

1996 Östersunds-Postens litteraturpris.

1998 Stiftelsen Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne.

Om författaren

Urban Andersson växte upp i Luleå. Hans pappa var rälsbussförare men blev snart yrkespolitiker. Som sådan ägnade han sig under ett par decennier mest åt landstingsfrågor, även om han också en kort tid representerade vänsterpartiet i riksdagen. I familjen diskuterades politik och samhällsfrågor.

Urban Anderssons intresse för poesi väcktes i unga år då han umgicks med skrivande kamrater. Men naturligtvis blev han påverkad av hemmet och läste politisk litteratur.

Efter att ha tagit studenten 1957 lämnade Urban Andersson Luleå. Han läste litteraturhistoria och nordiska språk i Stockholm och arbetade som lärare ett antal år, bland annat vid Sunderby Folkhögskola, Luleå, och Malmfältens Folkhögskola, Kiruna.
Han arbetade länge som litteraturkritiker för Svenska Dagbladet och var även en bitsk kritiker av media, främst teve och radio.

Urban Andersson debuterade 1965 med diktsamlingen En tid under örnar.

Biotopisk hemmahörighet med Norrbotten

Författaren bor numera större delen av året i Tiveden men periodvis också i Stockholm och Grekland. Där är han långt från mediebruset men närvarande i naturen och mellanrummet i tystnaden som framträder i hans diktning.

Om sin anknytning med Norrbotten säger han:
– Det är så länge sedan jag flyttade från Luleå. Men med åren har jag en underlig känsla av biotopisk hemmahörighet. Det handlar om ljuset och naturen. Om årstidsväxlingarna i Norrbotten.

Texten ägs av Norrbottens länsbibliotek >>>

 

Provläs

Ur Stjärnor Drömmar Mörka vatten (1996)

En morgon vaknar du
och märker att det redan är höst
Skönheten ingår åter
sin sällsamma förening med smärtan

Du betraktar dig själv
och upptäcker nya fläckar
nya förhårdnader, främmande hudveck

Stjärnhimlen djupnar
månen stiger fram varje natt
oredan inom dig växer
Du behärskar inte längre
mycket mer än tigandet
och dör numera tusen gånger om
innan du verkligen dör

medan allt flödar över
och låter det förflutna och det tillkommande
rymmas i varje ögonblick
varje droppe

 

Ur Det hemliga ljuset (1990)

Är det hit jag kommit
för att leva?

Barnens gunga
ensam kvar från förr
grå av mossa, sprucken
svängande i vinden

Trädens fina blodkärl
Decemberskogens tysta ljus
Ja, allt det som knappt har något namn:

mellanrummen
fläckarna av mörker
klangen från en avlägsen klocka
en strimma eftermiddagssol
i glasdörren på ett gammalt skåp

Och stillheten jag hungrat efter!
– det innersta rum
där ingenting andas
och ingenting blir till

Svårt att vara den som allt begär
och därför aldrig kan förvandlas

Svårt att ständigt födas på nytt
till samma namnlösa längtan

efter att huset åter blir bebott
att minnet åter fylls
av heta drömmar
och av vingar

 

Ur En tid under örnar (1965)

XI
Inte vet jag men det kliar
någonstans under min hud
När jag reser mig
och går omkring i rummet
lutar väggarna som i en kåta
Jag får huka mig litet
och då är allt främmande
eller om man så vill: nytt
Här underifrån upptäcker jag lampan
ett gult hål mot himlen
Den dinglar i sin sladd
Sedan är jag ombord igen

Låna och läs

 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Maria Öman den 13 april 2016